EFTERMIDDAG

Lughán sover.Skönt.Fridfullt,för både honom och mig.

Vi lär ju se hur länge det varar.
Strök hans lilla lena huvud stilla medan han gnydde.Han somnade vid mitt bröst innan jag lade ner honom i sängen.Han vaknade till och grät en smula,men sen såg han att jag var där och han lade sig till rätta och somnade tryggt.
Det är så väldigt fint att vara en trygg punkt.

Jag har alltid varit en ganska så otrygg människa.I mig själv alltså,och i stora världen.

Därför är det väldans fint att få uppleva den sidan inom mig.
Jag är mamma.
Det spelar ingen roll hur man ser ut.
ung gammal.
tjock smal.
inget hår mycket hår.
Mycket smink inget smink.
Rik fattig.
Stora bröst små bröst.
Energisk lugn.
Fnissig tystlåten.


Man är alltid mamma.Jag är mamma.
Läskigt,fint.

Sitter med en kopp kaffe och en bit ekologisk choklad.Vardagslyx!
Toms pappa Joe var uppe en stund.Vi satt och pratade om konstvärlden och Lughán lekte med hans glasögon.
Joe är konstnär och gestalt terapeut
Jag har aldrig sett målningar av Monet i verkligheten,
det hade Joe gjort.
Han sa att man fick tårar överallt i hela ögonen
och innan man visste ordet av så plaskade kinderna våta.
Jag vill också se Monet.Jag vill också bli rörd.

Tänker att det skulle vara fint med miniatyr konst.Sådana saker som ser stora ut på bild,men egentligen får plats på en handflata ungefär.

Eller som en Elvis på ett knappnålshuvve.
Magiskt.