Så himla trött,ful och gammal :-(

-DAGENS PROMENAD-

it's raining today but I'm in love with my new stripey skirt from H&M.

-WALKING FREE-

Why am I hunted in my dreams by small weird men?With big grins and stabbing nails.It's like if someone would like to take power over me.Take my soul and shape it in a way that pleases everyone else.It's good to wake up sometimes with the knowledge that i will always stand alone.No one can ever touch me again.I am strong.I will always be alone,and sometimes I love that feeling.All humans and animals deserve freedom.We are free spirits and will always be.Don't understand those fucking people who puts words into rules into people.I think no one can tell anyone what to do or not to do.It's only when we all are free it can be peace on earth,within us.I need to be free.Free as a bird,or angel if you like.I think we all are angels.

Lughán sover igen och vi har precis kommit in efter en regnig promenad.Regndropparna var varma,men vinden kall.Vill måla stort.Har bara små dukar,känner ett behov av storhet.Tycker om att klistra tyger på dukar,helst kläder.Helst second hand.Det är härligt med olika material.Det är fint att kunna känna konst,inte bara titta.Vill skapa konst som blinda uppskattar och älskar att känna på.Vill skapa konst som väcker känsla och gärna doft.Kläder bär historia med sig.Små delar som inte har med mig att göra i målning.Det tycker jag om.

-I LOVE BUTTERFLIES-

-I AM NOT AFRAID-

Jag är inte rädd för att bli isolerad på landet.jag tänker älska mig själv och dricka champagne.Måla långa penseldrag och inte bry mig om någon annan än mig och min familj.Människor som bryr sig.Jag tänker laga mat och prova kläder.Ligga raklång i trädgården och sola min avklädda kropp.Leka i gräset med Lughán och titta på hästarna!Njuta av att inte ha grannar som stör om natten.Även det har sin charm förstås,men livet förändras.Jag förändras.Är trött på hets och distraherande saker.Vill bara vara jag jag jag.I think I'm ready...........

SAKER SOM ÄR VERKLIGHETEN

Ibland hör man saker,händer saker som man inte orkar ta in.Men som tar sig in i allafall.Och med all rätt,för det är viktigt att bli vän med sanningen.Och om man inte orkar vara vän,måste det i allafall finnas någon slags acceptans.Nu har det hänt två saker som påverkar mig jättemycket.Som följer mig i mitt trötthets töcken i vardagen.Vilar och gör ont i hjärtat.

Number one:En familj vi känner.Eller Tom känner.En vän till honom,tjugosex år,världens vackraste Freya.Hon har gått i väntans tider länge nu.Nio månader närmare bestämt.Plus tio,precis som jag.Första barnet,precis som jag.Förväntansfull och nervös,precis som jag.Enda skillnaden mellan oss är att mitt barn kom ut ur magen med ett hjärta som slog,medan hennes sons hjärta slutade att slå.Barnmorskan kunde inte finna hjärtljudet och Freya fick föda ut ett barn som sov.Freya är världens finaste och starkaste människa och säger att hon är tacksam över de nio månader hon fick dela med sin son,bära honom inom sig.Hon fick ta med honom hem och ha honom bredvid sig i sängen de dagar som varit mellan i lördags då han föddes,tills idag.Idag är begravningen och jag orkar inte annat än att gråta.Gråta över livet och min egoism.Lyckan över att ha ett barn vars hjärta som slår.Ett barn som skriker,nyps och river och skrattar och leker och andas luft.Inget änglabarn.Hon sa att han var vacker.Jag vill väcka honom men det går inte.Det trycker över brösten.En sådan sak som är verklighet men ändå helt overkligt.En sådan sak som inte får hända men händer.En sådan sak som inte hände mig men som händer andra.En sådan sak som kan hända mig och dig.En sådan sak som gör att man inte orkar längre men måste orka.En sådan sak som jag inte förstår vad meningen med allt är.En sådan sak som gör att man inte orkar tro på Gud men måste.

Number two:Jag har läst en blogg så länge.Om en underbart stark kvinna med cancer.Hon har somnat nu.Och jag sörjer som om jag kände henne.Läst hennes ord varje dag i ett år nu.
Kan inte riktigt sammanfatta henne,hennes blogg eller hennes kamp i egna ord.
Men läs gärna själva.
Det ger perspektiv och eftertanke.Och jag prisar varje stund jag får vara frisk.

Nu.Nog med detta.Lughán sover och jag ska nog ta mig en kopp kaffe,en bit choklad och den där skvallerblaskan jag köpte.När han vaknar ska vi promenera i solen han och jag.Min älskade son,världens vackraste prins.

OH MY GOD

Lughán fyllde 8 månader i går.8 MÅNADER?När hände det?När blev jag mamma?Är jag mamma?Dah,tänker ni,klart du är.Men min hjärna är fortfarande gröt.Fortfarande klär jag mig i not so very matching clothes och går en daglig tur till co-op aka pressbyrån och köper mjölk,bajsservetter,choklad och skvallerblaskor.Kommer jag någonsin ur detta?Ni vet,aldrig-fixa-håret-för-att-jag-är-nybliven-mamma-träsket.Det träsk som jag lovade mig själv att aldrig hamna i.
Men härligt är det ta mig tusan trots allt gnäll och ömma leder.Helt jävla underbart.Jag älskar att vara mamma!Me love being mother,hell yeah!

DAGENS LUNCH

Äggwrap(två ägg,lite mjölk och kryddor), färsk bladspenat,philadelphiaost och kallrökt lax!

UPDATE

Tisdag redan!Dålig uppdatering,jag vet.Det är p.g.a att hela huset är besudlad av den heliga flytt-anden.Japp,det är sant.I helgen smäller det.Nora Aldén goes country.Känner mig som en handlingslös padda.kan liksom inte ta mig för att riktigt få till det med sakerna som behövs göras.Och de är många!Toms underbara mamma har varit här i ett par dagar nu,ikväll är sista kvällen.Imorgon åker hon hem till sitt paradis i Frankrike igen.Hon är som ett vackert väsen som glider omkring med svart burrigt hår och ett glas vin i handen mest hela tiden.Lughán blir bara sötare och sötare för var dag som går.Vill snusa varje liten del av hans mjuka bebiskropp.Tiden går så fort.Nu,kaffe!

NANANA LÖRDAG

Alltså,fy sjutton vad dagarna går!Idag lyser solen och Lughán skriker som vanligt.För tillfället får han rumpan tvagad av sin fader,min snygga karl.Lughán börjar bli mycket bättre,rosslar fortfarande förstås,men bättre.Antibiotikan får ha dock käka till måndag minst sa doktorn.Mindre trevligt.I torsdags fyllde Toms syster år.Jag och Tom och pilt gled över för ett glas rött eller två,eller mest jag kanske.Pilt för liten,Tom för stor.
Det var trevligt!igår gick vi dit på middag men Toms pappa var för full och stormade ut.Pinsamt med barnsliga karlar säger jag bara.Pinsamt.
Jag har ett saftigt overdraft på mitt konto,så jag måste åka in till stan och lämna tillbaka ett par skitsnygga pjucks jag köpte.Vet inte hur det kunde hända.Förstår inte varför inte mitt bankkort nekades om jag inte hade några pengar på det?Jaaaa träliga ting det där.Men fåglarna kvittrar utanför mitt fönster och kaffet kokar och jag älskar min fästman.All is well in my world.

Kärlek!

update:Det var bankens fel,inte mitt!Eller egentligen är det SAS som var boven.Dubblade biljettkostnaden,vilka rövare va!?Give me 400 punds back please,sa jag också gjorde dem det.

BANTIE

Ja,nu när jag ändå vill-ha-surfar kan jag ju passa på att länka hit.Det får bli nästa Sverigebesök,det.Som dessutom sker himla snart.Om 21 dagar närmare bestämt.jag och Lughán på ett flygplan.Det blir roligt och läskigt och nyttigt!

DYRA DRÖMSKOR

Ojojoj.Det väcktes som en liten låga inom mig nu.Tror det kallas ha-begär.Vill ha dessa fina skor.
Litegranna träsko goes sexy.

NYA TING I GARDEROB OCH HUSHÅLL

Allt second hand.

Älskade Pilt!

Ibland när man är mamma springer man omkring som en yr höna,med blixtrande huvudvärk och värkande kropp.Påsar under ögonen,känner sig som en gammal påse hela mig.Problem med att kombinera världarna.Att vara ung och vara mamma och göra vad man vill i utbildning och relation,allt ansvar,längtan efter att vara produktiv och egentid.Då stannar man upp ett slag och tar ett foto av sin lilla bebis som ligger i sin säng med rosslande lungor och ler mitt i alltihopa.Då stannar man liksom upp och bara älskar.Det är ju detta som är av något värde.Det där leendet och hela han,gudomligt.Och så får man energi att leva och älska hela världen igen.Tänker och undrar varför det ska vara så förbannat svårt att uppskatta det man har i stunden.Jag är frisk.Bara en sån sak.Kom igen om tio år menar jag när jag står inför döden i någon helvetisk sjukdom och efterlämnar fyra underbara ungar utan mat.Kom igen säger jag till mig själv.Kom igen.Man har bara ett liv och det är heligt.Man föds lever och dör.Det är inte lätt,livet alltså.Men heligt.At all times.

Så,nu var det nog med detta moraltjat!
Godmorgon förresten!Världen är fin.♥

TUESDAY

Bråkade med Tom inatt och somnade naken mellan kalla lakan i gästrummet.
Gick till doktorn med Lughán imorse som konstaterade lunginfektion,igen.Antibiotika,igen.
Tänk om Lughán blir ett sådant där lungsjukt barn.
Passiv rökning gör "astman" värre.Funderar på hur jag ska kunna säga till Toms kedjerökande pappa att 'fuck off for real this time'.
Släkten är värst som man säger.Speciellt när det gäller ignoranta typer.
Lughán gömmer sig under min blommiga sjal och fnittrar för sig själv.
Tanden där uppe till vänster håller på att bryta igenom.
Håret på ena sidan av mitt huvud ligger platt,och det står rakt ut på den andra.
Jag sminkade mig för en gångs skull med eyeshadow och hela paletten,för att känna mig fräschare.
Lughán körde sitt snoriga tryne över hela mitt ansikte och ögonlock.
Nu glider han omkring i sin walker med intorkade mascarafläckar på sina kinder.
Borde torka bort dem.
Papprena om huset damp ner i brevlådan tidigare.Flytten blir av.
Nora Aldén goes country.

HOST,SPY OCH LITE TV

Lughán är alldeles snörvlig!Febrig och gosig har han varit hela dagen.Han hostade tills han spydde ett par gånger tidigare och andningen pep.Mammahjärtat ramlade ut på golvet och låg och sprattlade som en guldfisk ett tag.Fy bövelen för sjukdom.tackar gudarna att det inte är värre.Håller tummarna för sömn inatt,både för päron och pilt.Lughán hostade hela natten till idag och gnydde.I måndags var jag hos doktorn som lyssnade på hans lungor,all clear.
Men om paranoian tar över imorgon så blir det doktorn igen tror jag nog.
En promenad i solen fick vi i alla fall till imorse.Underbar vårsol.Pilten sov två timmar,låg varm som en korv i lager på lager mellan fårskinnsfäll och dun i sin lilla vagn.
Och jag second hand shoppade ett par plagg!Foto komer senare!
I övrigt bjuder kvällen kaffe,choklad(!)och Hell's Kitchen,Gordon Ramsey.Som ett utlopp för eventuell frustration.Skönt att höra någon svära menar jag.Nu ska jag gosa med världens snyggaste man och världens finaste son!

ZIP ZIP

Ny tröja!Från 'Love label'.Raffigt med ränder tycker jag!
Hmm,dessa bilder påminner mig dock om att jag fortfarande har ett par preggo kilon att
ta tag i.Har liksom bara stått stilla på samma vikt i månader nu.
Ja,jeansen är nya de med förresten.H&M.

MMMM

Mmm....Lördagar är sannerligen chokladens dag i min värld.
Då äter jag choklad utan varken hämningar eller dåligt samvete.
Jag bara äter och njuter.

Gärna ekologiskt förstås.Men Fair Trade går ganska bra det med.
En liten ledtråd till miljötänk är att köpa de choklader som har papperförpackning så att du kan återvinna dem.
På bilden har alla ett bra papper runt sig,förutom Kit Kat.
Den får åka straight ner i sopptunnan för att sedan ta typ 400 år att bryta ner.
Och plast bryts inte ner på samma sätt som kompost.
Utan delas bara i mindre och mindre bitar ända tills man inte kan se det längre.
Läskigt.

Q:"How long time does it take for a plastic bag to break down in the ocean?"
A:"It takes 500billion year for a plastic bag to break down."

Sjuka saker att tänka på!

Puss,puss!

SUNDAY BEAUTY

JA JUST DET!

Min avsaknad av hår.....Det blev sylvasst.Vilken precision frisören hade.Satt och mätte,klämde och kände.Måttade,hummade.Ansade i en hel evighet.En så härlig kontrast mot min egen personlighet att jag nästan kissade på mig av glädje och förtjusning.På lätta steg dansade jag gatan fram som om jag hörde soundtracket till Pulp Fiction.Min långa hårperiod är äntligen över.
Tack gode Gud för det!

LÖRDAG

Idag är det lördag.Rastlösheten ligger i luften,och tröttheten.Dammet samlar sig i alla vrår,och vårsolen utanför fönstret gör att de små korna och tussarna blir extra uppenbara.
Jag kokar grönsakssoppa.Palsternackorna,purjolök och morötter kommer från en ekologisk bondgård i North Yorkshire.Sådana grönsaker som fortfarande har så mycket härlig jord runtomkring sig att man får ta till med hårdhandskarna och skrubba en halvtimme i vasken.
Skrubba och skrubba ända tills de gyllene färgerna framträder.Som en skatt!
Tack jord för mat på vårt bord!
Försöker avvänja mig (På Toms begäran)från att använda alltför mycket kryddor när jag lagar mat.
Jag är kryddornas mästare,vill jag gärna tro.Och blandar vilt därefter.
Så idag övar jag på enkla smaker.Vitlök,dill och citron.Rustikt.
Låter grönsakerna själva smaka.Och det är då sannerligen gott nog!

NU!

Säng och God Natt!Ska bli underbart att somna bredvid Tom,jag har saknat honom idag.

♥

OH PLEASE DOCTOR,CUT ME OPEN

Min svärfar opererade sig för två år sedan.En allvarlig operation då de skar upp hela hans mage på mitten,och han låg på sjukhus i 6 månader efter det.
Nu mår han mycket bättre,men ärret är kvar."Det är någon som infiltrerar mig",kan han säga ibland."Som om jag inte äger min kropp."
Han har svårt för vintern,för då måste man ha mycket kläder på sig.
Han klarar inte av att känna material mot sitt ärr.
Om sommaren går han omkring i sin trädgård med öppen skjorta.
Han uttrycker ibland,känslan av sårbarhet och dödlighet.
Att någon annan än honom själv har skärt igenom hela honom.Lager på lager.

Nu råkar min svärfar ha haft en mer komplicerad operation än mig.
Kejsarsnitt sker varje dag.Men kanske därför är det viktigt att prata om.
Ett operationsärr kan vara långt mer djupt än bara ytligt.
Både kroppsligt och mentalt.Det blir en ny kroppsdel som man måste lära sig att älska.för man måste möta det varje dag.Känna dess närvaro varje dag.Man måste bli vän.
Hello friend liksom.
Trots att man ser annorlunda ut nu.
Trots att magmusklerna fortfarande gapar skevt i mitten.
Trots att det skär in som en vass bucklig troskant som gör ont.
Drar man fingret lägst med ärret,känner man de ruda cirklarna där ärret öppnade sig och sprack.
Hello friend.
När man trycker försiktigt och känner all hård ärrvävnad som fortsätter ända ner i det mest heliga,livmodern.
Hello friend.

Men det var som min svärfar sa."Oh,you've got a smiling one".Och det är sant,Det ler.

Hello friend.

ONT ÖVERALLT

Huuuaaaa.Tror att flunsis håller på och åka omkring i min stackars ömma kropp.Pain!Känns som om någon stått och slagit mig med en knölpåk i dagarna tre.
Dessa dagar har gått så snabbt,och mamma som kom i måndags åker hem imorgon. Det känns knappt som om hon har varit här.Solen lyser utomhus,najs.Det känns som min kropp håller på att klappa ihop.Finnattack.Jag har inte haft finnar på år och dagar,och nu börjar de ploppa upp.Lagom till att jag ska klippa håret imorgon.men det värsta är ju verkligen inte att de syns,utan att de gör ONT.Har glömt att man kan få ont i huvudet av en finne i tinningen hehe.

Lughán är galen och glad,och väldigt trött för tillfället.Älskade gryn,han håller på tt bli stor.Tänk den dag då han blir längre än mig.

Tom och en "sätta-ett-pris-på-detta-huset" tant som ser ut som rödluvan sitter och dricker te och diskuterar viktigheter i köket.Känner mig lite som en omogen fjortis framför datorn i vardagsrummet.Buttert snaskande på aprikosmarmeladsmacka.

Jag shoppade lite igår :-).Ett par jeans(!!!),mina första på många år.Kändes skönt.Och ett par randiga tröjor.Det är viktigt att ge ett fräscht intryck sa mamma.Nu när du ska hyra hus och göra intryck.Ojojoj.Stackars mamma.ett par randiga toppar kommer inte hjälpa för att göra mig rumsren.

En klok vän till mig skrev ett par vackra ord om att alla har vägar att vandra,min väg är min,
din väg är din.
Att problemfritt inte behöver vara något finare.
Och det är ju så.The Ugly Truth.Vår verklighet.
Och jag är inte ensam.

Och allt blev så kristallklart.Det är ju sant.
Nu släpper jag och blir lycklig över allt som har hänt.
Tacksam.

Puss!

SOL OCH BLUE SKY

Mamma är här.Hon och Lughán vandrar kring parken.Det är kallt ute,men blått och sol.Jag sitter inne i pyjamas och drar i håret.Trött.
Sminkade mig imorse och kände lukten av pudret.Doften tog mig tillbaka hur det kändes att vara höggravid och köpa det där pudret.Konstigt hur dofter kan ta en tillbaka och man bara är verkligen där och då.Känner precis hur det kändes.Lite som den där parfymen man använde när man träffade sitt ex för första gången.Att man kan ha samma doft när man kysser någon för en första gång,och sedan för en sista ni vet.
Sitter och väntar på en delivery.Det kommer kläder på postorder idag.
Hoppas jag.
Är lite kluven och betänksam och förvirrad över existens och levnadssätt.Har varit det ett par dagar nu.Tänker att vad är mitt ansvar.Tänker att ansvaret är stort.Tänker att jag verkligen borde bara slappna av.Trots det så spänner jag mig.

Det är svårt att vara naturlig och leva i en naturlig omgivning där hippie människor som jag föder barn naturligt och jag inte kunde.
Alla säger bara att de trodde på sig själva och så gick det.Att vill man så kan man.
Bullshit tänker jag.Så jävla trångsynt.
Och ändå kan jag inte låta bli att tänka:

"Kan känna ibland att allt bara var plast,då kan jag bara vara plast också.Är jag bara plast?"