Lughan äter lunch med attityd

Published with Blogger-droid v1.7.0

När folk undrar vilken blogg som är min favorit och varför jag ofta skriver ilskna texter om att inte ta saker för givet.Här!Här här ni en mammas odödliga kärlek,lycka sorg, ,smärta,smärta,smärta.Men mest kärlek.Öronbedövande sådan.Letters to my baby girl.Forever in our heart.

Dear Stevie...

Published with Blogger-droid v1.7.0

Amma

Jag är så glad att amningen fungerar så bra.På senaste tiden har jag kommit i kontakt med så många kvinnor som velat amma,men inte kunnat.Ännu en grej man inte ska ta för givet.Med Lulle minns jag att jag tänkte mycket mer,var mera sjuk i mjölkstockning o.s.v..Nu så är det bara att go with da flow liksom.Känner på mig att umis kommer amma längre än vad L gjorde.Han var stor och självständig när han var 9-10 mån.Så han slutade ju självmant,slurpade hungrigt i sig flaska på flaska,glad att slippa tutten ;-)...Alltid varit så hungrig.Har introducerat lite föda i form av ett par skedar ångkokt,Mossad morot m bröstmjölk,men hon är inte alls imponerad!Tutten it is The one and only..Jag älskar verkligen att amma.Det känns skönt att der är så.Kanske hade jag bara tyckt det var irriterande med en parasit ;-)...Hoppas hon vill amma lääänge!Love it.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Bath-time!

Bada sedan krypa ner i sängen med min underbara familj!Mmmm

Published with Blogger-droid v1.7.0

In York today.What are we going to do to make this man feel some love again?

Published with Blogger-droid v1.7.0

När det klickar

När man hittat ett rosa nagellack med den perfekta nyansen.DET är grejor det.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Happy me

Published with Blogger-droid v1.7.0

Barnen

Vi hade det så fint,jag och L idag.Vid lunchen satt vi och pratade,han smaskade äggröra med balsamico vinäger och hummus och mozarellaost och skrattade stort och länge med öppen mun.Pratade om att pappa var på jobbet...Funderade en stund och sa sedan att "pappa sofva"..Att pappa sover uppe i sängen.Det brukar jag säga till honom på morgonen när vi äter gröt och Tom fortfarande sover däruppe.Efter att han har ätit upp sin gröt vandrar han längtansfullt omkring nere vid trappan och grinden.Väntar på att pappa ska komma upp så att han får krama honom.Grinden som jag har börjat glömma öppen mer och mer.Fyfy.Två gånger idag så har nedervåningen plötsligt fattats på son,och uppför trappan har jag sprungit och hittat en glad pojke i sitt rum,bläddrandes i böcker.På fem röda går det!Supersnabb.Han har utvecklat en grym teknik på att sljuta uppför trappan..

Igår var det så varmt,jag passade på att tvätta och torka alla kläder.Hängde upp lakanet till gästsängen och L stod länge och tittade på den...Sa "mommojs"..."Assi"...Han saknar dem.När A åkte hem i fredags,vinkade vi hejdå vid bron.När vi gick förbi där idag så sa han "byebye Assi,häädå Assi" och såg ledsen ut.Sprang fram till griffeltavlan där A målat ett självporträtt och pussade på hennes mun,smekte håret.Fick krita över hela munnen.Dansade till musik och fortsatte att pussa henne.

Han är så himla rolig.En riktig entertainer.Älskar att sitta och prata med honom och orden bara flyger ur honom i snabb takt.Det strömmar ord på både svenska och engelska.Tittar i böcker med honom och förbluffas själv över ord han kan och kommer ihåg,som jag själv inte ens minns att jag har sagt mer än en gång...Han tittar mycket på Mamma Mu i boken där hon ramlar på taggtråd och slår i huvudet så att hon får en bula."Åååååh kossa lessen,kossa bula".."Kråka komma"....Kråkan kommer och ska hjälpa till med fryst spenatförpackning på huvudet.."Ajajaj"..

Han älskar Uma så mycket.De älskar varandra.Älskar att ligga och gosa och skratta åt varandra.Tacksamheten över att få se dem växa tillsammans,se relationen de har sinsemellan är stor.Så magiskt!!!Uma är helt kär i honom.

Idag på sovstunden somnade hon på mage medan hon klämde på min arm.Jag låtsades att jag sov,så somnade hon.Ha!Ammar henne alltid till sömns,men på sista tiden har hon mest lekt med bröstet,blir mer pigg av det liksom.Tycker tutten är rolig och börjar skratta fast hon ska sova.Så jag provade med att lägga henne på mage tätt intill istället och det funkade.Funkade inte på kvällen dock hmm.Men det gör förstås ingenting.Men det var hur gulligt som helst när hon låg och klämde rytmiskt på min arm.

Det har varit varmt idag,men ingen sol.Gick en sväng in till stan,Lughan jagade duvor och pratade för sig själv i vagnen.Han har så stora känslor inom sig.Om jag blir lite arg eller får säga ifrån angående något,blir han så otroligt ledsen.Skakar på huvudet och hela kroppen darrar av tårar och ängslan.Som om hela världen hade gått sönder.Det gör ont i hela mig då.Blir bra igen direkt om jag kramar om honom och håller nära,nära.Min lilla,stora pojke.Tycker så mycket om att dansa med dig och läsa för dig och leka med dig och vara i din närhet,gubben.Varje morgon när jag kommer in till dig blir jag galet lycklig av att se dig.
Knäppa lilla svettiga,morgontrötta,glada pratkvarn.Min pojke.Jag älskar dig.

brunöga å blåöga

Published with Blogger-droid v1.7.0

Saker som stör mig vol 2.

1.Folk som planerar sina förlossningar,och bestämmer hur det ska bli."Så här kommer det bli och så här ska det vara"...Och OM det blir så hävdar de naivt att "ja,jag visste det,jag känner min kropp" istället för att förstå att de enbart hade tur.Man kan inte "bestämma" hur saker kommer att bli.Det gäller allt här i livet.Det finns ingenting så störigt som folk som "känner sin kropp,därför föder jag på ett särskilt sätt"...

2.Folk som inte plockar upp sin hunds bajs.Skitstörigt.Jag plockar upp mina barns bajsblöjjor,plocka upp er baby's skit också.Jag vill inte att mina barn trampar alt.faller alt.petar i äckliga hundars bajs.

3.Folk som låter sina kamphundar gå lösa.Det är typ enda gången jag är aggressiv och arg mot andra människor i vardagssituationer.L åt en kaka häromdagen och en rottweiler sprang upp,jag skrek "Put your dog on fucking lead" till flintskalliga ägaren,han sket på sig av skräck.Skrek tillbaka till mig när han var på tryggt avstånd att "Your child shouldnt eat a cookie then,my dog likes cookies"...Eeeeh hjärnceller...Jag är själv egentligen ganska rädd för hundar,och är emot allehanda djurmisshandel,men om en hund skulle attackera något av mina barn skulle jag inte tveka att slå in skallen på hunden.Och ägaren hehehe.Nej,men.Spark i skallen.Kill,kill.Mamma-instinken.

Saker som stör mig just idag.

1.Folk med planerade snitt som påstår att de "vet precis hur jag känner"...Eeeh.Nej.Att genomgå två långa,oerhört komplicerade förlossningar med nära dödlig utgång,att ha allvarliga infektioner och spendera de första 6 månaderna av sina barns liv in och ut på sjukhus är inte samma sak som att ha planerat snitt,nej.Absolut inte.

2.Folk som är i förlossning och smsar eller facebookar samtidigt!Då är man uppenbarligen inte i full blown labour enligt mig.Båda mina förlossningar har kommit igång med sjukt stor kraft,från noll till hundra.Så det är väl olika från person till person.Vissa börjar kanske med 10 minuter mellan och inte så starka värkar och hinner kanske med sin lilla iPhone.Men under mina förlossningar har det absolut inte hunnits med några sådana grejjor.

3.One Born Every Minute,USA..Fy fan alltså.De får Epidural innan förlossningen ens har startat.Ligger där som otacksamma paddor och smsar.Ba "ojdå,nu sa de att jag var öppen 10 cm,då får jag väl börja krysta då"....Ha ha liksom.Om det vore så enkelt att bara "öppna sig"

4.En waldorf mamma med fyra lätta graviditeter och hemmaförlossningar var "oerhört chockad och upprörd" över det faktum att hennes femte barn var i breech position,alltså rumpan ner,och enbart vände på sig i sista stund...Hon hade behövt att ha ett ultraljud,ve och fasa,som hon är så mycket emot.Men bebisen vände på sig som sagt,så hon fick sin femte,jättelätta hemmaförlossning igen.Vilken tur.Som hon sa "man är ju erfaren och vet hur det går till,så man vill ju inte faila med kejsarsnitt på slutet"....

Wake up call.Bebisar dör i magen.Bebisar föds för tidigt.Bebisar föds handikappade.Bebisar och mammor dör under förlossningar.Det finns större problem än en femte bebis med rumpan ner efter fyra lätta,vackra komplikationsfria jada jada fucking jada.

Så jävla mycket yta allting är.Image och yta.Pallar inte.Get a life.

Once upon a time

New beginning.

Lughán

Uma

Once upon a time an angel came to me,in one of my dreams.She was tall and strong and warm and light.Fully embracing me with her wings,she kneeled infront of me.Whispered in my ears things that made me smile.Things about a different world where there is no pain no more.
A different world,a different heart.Something about a special meeting.
I laughed and the angel laughed and I felt so warm,all four chambers of my heart was just filled by this light.She told me that she loved me.And I said I didn't really know what love was anymore.She smiled and whispered something in my ear again,but I couldn't recall it when I woke up the next day.I tried so hard to remember...Something about patience,something about..embracing life.Something about this special meeting.I didn't remember any more details,but I remember the lightening of warmth shooting through my heart.It was warm as no other warmth I ever felt.It was so deep and tender,not prisoning,not sweaty,sticky or too hot.Just this deep warmth and reassurance.A warmth that spread from my heart down my chest,down my belly,like this good-willed fire in every bone of my body.It was a fire in my soul..

I thought about this angel so many times,the following years to come.Closed my eyes every night,thinking,when will I see her again?
Will she tell me that secret again that I didn't remember exactly?
I want to feel her,feel it again.That warmth.

Then I fell pregnant.
9 months later,my baby fought for his life and landed in my arms.This sweet-smelling buddha,so gentle and strong.My Lughán.So big and soft and beautiful...
And there it was!
The same light as the Angel carried!
Shooting sparkling love-stars through my body.
That burning warmth when she whispered those words,that same amazing warmth,spreading in my heart,loins,body,chest,belly,bones.Yes,everywhere!
I smiled and cried,and he was "The Shining One."
My shining one.

That feeling.
She must have meant that Love would come to me again.
That I would experience love in a way I never done before...

And then Uma came.I looked at her face and naked body when she was lifted up in front of me.And there it was again!Boom!This shooting warmth,like electricity through my body.

That's the number one similarity between my children I think.
Within their eyes.
That shooting warmth.The warmth that connects them,that makes them siblings,that makes them walking angels on earth,that makes them Miracles.
The warmth and shooting love that makes me a mother,a woman,a person.
Alive.

Someone said,watching 'OneBornEveryMinute' that they considered Cesarean-births as the most "un-beutiful","tragic","ugly","disgusting" thing they've ever seen.

They couldn't be more wrong!

I birthed both my children for a very long time.For hours upon hours,without rest.They had such will-power,making my body tremble with The Force.
In the end we wouldn't have made it.
Without help I would be dead,
my children would have been angels in heaven instead of on earth.

My children's births was the most beautiful,most religious,spiritual,mindblowing thing i've ever experienced.
Body and soul.Body and mind.Body and heart.
That shooting,re-assuring,safe,extatic,neverending warmth that my children bring to me,every day,all day.I could not live without it.it is my oxygen,my life-dependancy.

Not in an obsessive way,more like.Just air.This amazing,precious air.
Light shoes,light mind,light heart.A sense of richness and belonging.A neverending meaning with life.The road I'm about to walk,all the questions that needs to be answered.I know they will be answered through motherhood.The children carry a lot of truths that us adults have lost.They are guiding me on the right path,as much as I am guiding them.Cycle of life.

It's the highest,deepest,most aching longing after something bigger that has come true inside of me...

And to you,my Angel that came to me that night.
I'm thinking about you a lot and thanking you each day for what you've given me.
For what you said to me,and that it came true!
That Shooting Warmth!The Love.My Children.
I close my eyes at night,thinking,will I ever see you again?
I look into my childrens eyes and see the essence of your spirit.

And I think for myself.It's okay.
Heaven can wait.

Oh,how you burn my soul with love and grace,sweet child of mine.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Published with Blogger-droid v1.7.0

'Lughie fin"....."Ä gott ä fot"

Published with Blogger-droid v1.7.0

Trött mama'

Blev lite trött,åt massa potatissallad.Läst bok,skrivit listor,drömmer framtid.Bakade vit choklad-kladdkaka,biiig hit,I say.Har varit så VARMT idag.Jättevarmt.Tropiskt typ.Tvättat och hängt kläderna,tvättat och hängt kläder.Torka,vika,skrubba kök.Får se hur barnen sover inatt,svettiga små kroppar.Puss

Published with Blogger-droid v1.7.0

Envis tjej vill inte sova!

Trots att jag gnäller och gäspar och gnuggar mina ögon så somnar jag inte liksom.Ba kaaaan inte.Men suck.Mammas mjölk funkar inte som sömnpiller den här gången:((((

Published with Blogger-droid v1.7.0

Uma Isobel

UmaBelle,min älskling.Min Flicka.Stark,mjuk,envis.Vill fram,fram,inte stanna.Men vid bröstet,i sängen med mig,i värmen,trivs du så.Det är så underbart att se dig sova djupt,så tryggt och skönt.Jag är så tacksam över att du är så hälsosam,att du växer så bra.Att du skrattar nu,att du älskar mer och mer din omgivning.Du är galen i allt som prasslar och glittrar,skiner i olika färger.Jag kommer aldrig ta dig för givet.Jag kommer aldrig att ta Livet för givet.Att du är här nu,och mår bra.Att jag får se dig växa,byta dina blöjor,klämma dina lår,sniffa din underbara doft,mysa med dig,bära dig,prata med dig,vara med dig.I nuet,alltid.Ibland går saker inte som planerat,inga garantier finns och saker är orättvisa.Men jag blev välsignad med dig och din bror.Vet inte vad jag måste ha gjort för att förtjäna er,den gåvan...Tänker mycket på hur fint vi hade det du och jag under vår förlossning.Så intensivt och nära.Hemma i lugnet.Minns vågorna du gav mig som fick kroppen att darra av kraften och hur jag slöt mina ögon med pannan mot poolkanten,hur du tryckte ner och ner och ner och ville ut och hur Kim och Jo fick ett skrattanfall ute i vårt kök och de slutade aldrig att skratta.Jag log och tänkte att jag var i himlen.Hur bra vi samarbetade så himla länge.Hur naturligt allt var,så självklart och vackert.Du gjorde det så fint för oss,så modig liten bebis som kämpade så länge,jag ville bara hålla dig på slutet,tillsammans du och jag,vi klarade det.Minns att pappa var så ledsen för din och min skull när vi behövde få ut dig nu,nu,nu.Men jag gav honom världens största leende mellan värkarna på britsen,och en tumme upp,vi skulle ju få träffa dig nu.Hur kunde jag inte vara lycklig!?Och jag höll narkosläkarens varma arm,log åt hans barns namn som var tatuerade precis där mina fingrar vilade,sa "tack för att du räddar min flicka och mig"till kirurgen,hon log.Jag log,Din pappa log och Du föddes.Minnena från dagen och natten,och den andra dagen och då du föddes skiner likt klara kristaller inom mig.Det var så himla fintOch nu är du ute på andra sidan.Mirakel.Tacktacktack,lilla tokiga tjej.Jag ska alltid vara här,aldrig lämna....Alltid vara här.Love//Mama

Published with Blogger-droid v1.7.0

Bebis på tutten,ska sova.Bebis alltså.

Ack maaaan vilken frustrerande dag...Degig baguette m smör å regn,regn,regn.När det inte regnade var det sådär KVALMIGT och KVAVT att hela huvudet kändes mega-ihoptryckt.Uma skriker non stop.Efter snart 6 månader av skrik blir det kortslutning och pang-pang i huvudet.Inte på ett aggressivt,argt sett,utan mer bara så att jag ej kan tänka klart.Hjärnan tjock o dammig.Vet inte hur jag ska lösa vissa situationer o.s.v...Känner mig inte som en människa,bara typ-grötig/korkad/efterbliven/hjärndöd/trött-...Tänkte ett par minuter att jag typ vill ha lite semester.Från henne.En dag typ.*Dålig mamma*...Men så såg hon så gulligull ut när hon log,sen prutta hon med naken rumpa och så smälte man igen.Kärlekshjulet.Det är som vilken relation/förälskelse som helst ibland.Upp å ner.Fast under en dag.Hon skriker *frustrerad/arg på mig själv*,Hon skrattar o myser *lycklig/kär/tillfreds/rusig* Känner mig sjukt risig för tillfället.Längtar efter öppnare människor,varma människor.Längtar efter kontrollen och att vara pigg.Längtar efter nya spetstrosor och ett städat badrum..Det är sommar och ljust,jag borde vara pigg!Tänk när vintern kommer och man ska pula på barnen vinterkläder å skit å man ska vara så hurtig å aktiv...Näää.Tycker inte om kyla.Har skickat ut Tom på köpa-cigg-jakt.När A var här,tog vi ett par cigerretos på min "semester" (tänkte äsch,bara tio dar.)..Nu kom suget...Nääää.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Bourjois,"Sweet Kiss" nr.42

Published with Blogger-droid v1.7.0

Fredag-Midsommar.

Idag åkte Assi hem.Sorgligt.Lulle tittade på resväskor och Astrid,på tåget som tuffade förbi uppe på bron.Man kunde riktigt se hur tankarna knakade därinne.Han hade varit med om sådana här avsked många gånger förr...."mommojs" viskade han ut i luften.Han saknar henne så mycket!Verkligen.Ömmar i hjärtat.A hade ritat ett självporträtt på griffeltavlan.L betraktade den länge och väl.Vinkade sorgset,sa "byebye,hejhej assi"...Var nog lite förvirrad imorse,blandade ihop orden."Elmo juiiice" och "careful ost"....Vi dansade idag till the waterboys,hela familjen.L i Toms armar,Uma i mina.Det är ren magi mellan barnen.De tjöt av skratt åt varandra,Uma kluckade och kluckade.Kunde inte sluta skratta åt L...Lyckans minut...Verklig lycka.Ren och varm och öronbedövande,berusande lycka.Hoppa-fallskärm-lycklig.Med hjärtat som insats.Hisnande.I love you,baby.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Älskade

Published with Blogger-droid v1.7.0

Fan,har morsan PMS eller?Hon låter sjukt arg i den där texten!?

Men jag lovar,mamma är faktiskt en mycket soft typ egentligen.Hon vill bara skydda oss och sig själv liksom.It's my crazy,angry mama.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Kejsarnittshatet

En kommentar jag brukar få,som är lite rolig,är
"Men prata inte med andra kvinnor om förlossningar då.Alls.
Undvik att prata med de som har haft det bra."
Ack,om det vore så enkelt!
För det första så brukar förlossning vara det första kvinnor trycker upp i nyllet på en.Inte bara deras personliga erfarenhet,utan även laddade åsikter angående ämnet.
För det andra så finns kejsarsnittshatet överallt.Absolut överallt.Det överrumplar dig när du minst anar det.Vilken diskussion som helst,som senast igår i gruppen "Inside Vaccines" på Facebook....Inom ALLT som har med någon slags natural parenting eller alternativ approach att göra.Det sjuder och kokar,kommer upp till ytan.Kejsarsnittshatet...

Jag blir verkligen sjukt frustrerad...De pratar om "excuses" istället för anledningar.
Klassikern att "kvinnor väljer med rädsla" ekar överallt....Det här med att vara rädd.
Det finner de vaginala förlossningskvinnorna mycket provocerande.De pratar om räääädslan.Att akutsnitten ökar med rädsla.Ni fattar ingenting va?...Varför är det så svårt att acceptera att vissa personers förlossningar helt enkelt inte funkar?Jag,i motsats till vad många läkare säger,anser att det handlar om individuella förlossningar i de flesta fall,och att det oftast inte har att göra med kroppens felande funktion att göra..Att det kan fungera nästa gång.
Och gången efter det.Sedan det att båda mina barn inte velat skruvas ner i bäckenet ordentligt,är förstås lite misstänksamt.Men jag skulle absolut försöka igen,till allas stora förtret,om jag fick chansen.
Men tillbaka till det faktum att "Att kvinnor väljer med rädsla.De pratar om hur OSMAKLIGT det är att kejsarsnitten skjuter så i höjden....Alltså

Excuse me.Men:

Sluta snacka om rädsla,okej!?Ni vet inte vad rädsla är....!
Ni som haft en komplikationsfri förlossning fattar inte vad rädsla är.
..Ni som aldrig legat ner på en brits för att bli uppskuren när det handlar om liv och död,vet inte vad rädsla är.Ni som inte blivit inhjulade i en ambulans och tappat liter på liter av blod ur ett forsande ärr,vet inte vad rädsla är!Varför är det så himla svårt att fatta att det är så?
Varför finner Ni det så provocerande med kejsarsnitt?

Jag tycker verkligen att det är SJUKT respektlöst av personer med bra upplevelser att uttala sig negativt om kejsarsnitt och kvinnor som haft kejsarsnitt...
Med det sagt menar jag självklart inte att man ska låta bli att prata om sin underbara upplevelse,misstolka inte.MEN,uttala er fan inte angående kejsarsnitt.
För det,mina vänner,vet ni absolut inte vad ni pratar om.Alls.

Och OM det nu vore så,att vissa kvinnor väljer kejsarsnitt av rädsla.So what undrar jag?...
Varför stör det dig..?
Det beslutet är knappast ett lätt belsut heller.Antagligen p g a en oerhört traumatisk förlossning tidigare,eller bara allmän förlossningsskräck helt enkelt....Ni som fött med fittan vet säkert hur viktigt det är att vara ett med body and mind.Natural birthing ya know..
Okej...Då måste ni även fatta att vissa personer med en allvarlig form av PTSD aldrig vill gå igenom en traumatisk förlossning igen.Som familj har man fattat det beslutet.För allas välmående.Alla måste inte vara som jag,så jävla envisa så att både den egna hälsan och familjen blir lidande...Det är en kvinnas rätt att betsämma om hon vill utsätta sig för helvetet igen eller ej.Jag kunde inte bestämma,jag kunde inte krysta på slutet,trots att det var min enda önskan.Men de som kan välja,ska få göra det.Varför bryr DU dig..?Varför anser du dig ha rätt att bestämma en annans persons värde utifrån hur den nu "väljer" att föda...?
Jag förstår verkligen inte...
Om du nu hade det så jävla fint under din egen förlossning,kan du inte vara lite ödmjuk då.
Sluta bry dig!....Det är väl fan som med abort eller vad som helst som är ett känsloladdat ämne.En kvinnas rätt.Borde det inte vara en kvinnas rätt att välja sättet de föder på...För mig har kejsarsnitten varit ett helvete,men jag vet också att jag skulle varit fett jävla död utan dem.Jag önskar att jag hade kunnat välja.Och gläds med resten av de kvinnor som kan "välja" att ha en vaginal förlossning.Likaså gläds jag med att en person med tidigare snitt kan välja att ha ett planerat nästa gång,för att de inte vill gå igenom traumat igen.

En sak som de också säger är att kvinnor är så jävla "oinformerade"...Att det flesta kvinnor "inte vet bättre"...Va är det här för jävla idioti...?
Påstår även att kejsarsnitt händer de "less forunate ones" i form av hjärnkapacitet....
Skulle man vara korkad och oinformerad för att,man fött sina barn med kejsarsnitt?...
Gimme a fucking break....
Så jävla mossig medeltidsinställning att påstå att de som föder med kejsarsnitt nog är lite "speciella i huvudet".
Ååååååh stackars.Lilla stackars Nooooora med kejsarsnittet.Lilla korkade Nora.
De säger att "Om babra kvinnor provade på lite mer olika ställningar,som att stå på huk eller vara i upprätt position större delen av förlossningen,skulle de flesta akutsnitt kunna undvikas"..
Tror du att jag är korkad eller!
Jag knatade upp och ner för en trappa med trippelvärkar varannan minut i 29 timmar.Och inte kom det någon unge för det.
Så.Jävla Patetiskt.

Och alla med de lätta förlossningarna bara "Åååååååååh vad upprörande det är med de stigande kejsarsnittssiffrorna"...Man ba "Ja,SO WHAT!?"....
Non of your business!!.Gå hem och njut av dina egna ungar med tillhörande lycklig födsel och skit i att få andra kvinnor att må dåligt över sina kejsarsnitt....Fyfan.Skäms.

Abort är ett val.Ett svårt sådant i det flesta fall.I de flesta fall ett fysiskt och mentalt litet helvete att gå igenom.Men ändå,ett val...En kvinnas rättighet.Är det inte på tiden att kvinnor får ha rättigheter när de gäller sina egna förlossningar också,att bestämma hur de vill föda...?
Om nu någon skulle vilja ha kejsarsnitt,utan fysisk anledning,varför är det inte ok....?
Varför blir du arg av det...?Varför handlar det om dig...?Vad har du för rättighet att försöka föra över din egna upplevelse på någon annan bara för att du fungerar på ett särskilt sätt...?
Som om jag skulle säga att alla ni med vaginala förlosnsingar bara lever i er egen lilla "bubbla" av pretantiös jävla smet.Som om jag skulle påstå att ALLA kejsarsnitt är fruktansvärda,fy fy liksom.
Det finns kvinnor som älskar kejsarsnitt.Mmmmmm planerat kejsarsnitt.Skönt.Varför sticker det i dina ögon..?.De finns många som tycker att vaginala förlossningar är rena helvetet,det som jag längtar efter själv...Det är okej...Helt fucking okej.....Okej...Now shut it liksom.
Dags att kejsarsnittshatet drar sig tillbaka,ni med fittfödslar som fördömer kejsarsnitt fattar ingenting.Okej!?
Ni förstår inte vad ni pratar om.Har du haft kejsarsnitt?Okej,du fattar.
Förstår en annan dimension.Maybe we are not the less fortunate ones after all.

Det brukar jag tänka på när jag hänger på "Peaceful Parenting" sidor där alla munhugger varandra.
"Vaaaaa,sov ditt barn i egen säng från fyra månader???Barnmisshandel!!!
Han kommer att ha en förskräcklig barndom p.g.a det.."

Om jag seriöst hade tagit till mig varje kommentar angående hur förstörda mina barn är p.g.a hur de fötts.Hur förstörd vår relation är....Ptjjaaaa,då hade jag nog tagit livet av mig.
End of liksom.

Skrämmande vad människar har mage att säga,tycka,tänka.
Jag tycker synd om deras barn.

Slut på semestern

Imorgon åker lillasyster hem och jag kommer att sakna henne så mycket.Fina A.Tio hela dagar har hon varit här,och man är ju så flexibel som människa.Vänjer dig snabbt och blir bortskämd med närhet.Jag vet att L kommer att sakna henne så mycket också.Det neverending mjuka tålamodet.Ack så mycket ljuvligare än mammas ständiga stress-hjärna ;-)...Det blir bara vi tre kvar nu om dagarna.De tre musketörerna...Men vi har det bra,jag och barnen.Vi har mycket att se fram emot.Födelsedagar och lek.All is good.Godnatt!

Published with Blogger-droid v1.7.0

Obehaget

Till att börja med vill jag bara säga att jag inte riktigt vet vad jag vill med det här inlägget.Jag har inga visa ord att komma med.Är bara sjukt lost när det gäller detta.Men,men.Vi kör på.

Igår var vi på supermarket.L hade jeans,bruna skor,en grå och orange-randig T-shirt,och över det en långärmad rosa och vitrandig tröja från Lindex.

Köpte ett par kläder till barnen.En röd tunika i linne med ett par detaljer på.
Ett par småblommiga harembyxor,blåa.Att få plats med heeeela blöjrumpan i..

När vi kommer fram till kassan,säger kvinnan!

Pekar på L" Oooooh look at that little girl,laughing at that other boy"..
L sitter i kundvagnen och skrattar åt en liten kille med monster-t-shirt.

Jag bryr mig inte så mycket.Är välk lite road över det faktum att L verkligen ser ut som en pojke.Förutom den rosa tröjan.Om du bär rosa,är du en tjej i England.Det bara är så..

Den röda tunikan rullar på bandet och kassörskan börjar tjuta "ooooh look how pretty that one is,you're going to be such a pretty,beautiful little girl in this...Of course you are pretty already but you'll be EVEN prettier in this.How lovely"....

Det är då det kommer.Obehaget.Får ont i magen och mår illa.Ler tillbaka utan glädje.För jag bryr mig inte om att någon tror L är en tjej eller Uma är en kille.Men obehaget kommer då någon kallar Uma vacker för att hon bär ett särskilt plagg.För att det är så små flickor bör vara.

Jag vet inte vad jag ska göra.Inte klä henne alls i tjejjiga kläder..!?

Men jag tycker att blommiga klänningar kan vara estetiskt fina.Men jag blir så förbannad på England,jävla tråkiga plastland där allt bara är klänning eller monster.Där min grymma tjej bara är vacker....Där min lilla pojke är en "good boy,storebror".."Stooooora killen ska sköta sig".."OOooh he is a big boy isn't he"..O.s.v...

åååååh.Jag vet inte hur jag ska göra...För obehaget finns där.Hela tiden.

Tycker inte det är charmigt alls när folk ger Uma komplimanger för hur puttinuttsöt hon ser ut i en volangkjol.Jag tycker att hon är finast naken.Bara hon liksom.Så fort man sätter kläder på sitt barn så blir det ett statement.Fan.

Och vem är jag i allt det här.?..Vem man är,och vem man bör vara som mamma,förälder,förebild.Den trygga.
Efter jag fick L och akutsnittet,infektionen och skammen och smärtan,utvecklade jag en fobi inför mig själv.Måste tvätta,måste raka,måste vara ren,ren,ren hela tiden....

Otaliga gånger har jag stått i duschen och gnuggat,skrubbat mitt ärr.Vill inte ha dig,lämna min kropp.Raka bort allt hår,smink,smink,smink.Slänga alla alternativa kläder..Jag har inte stått ut med mig själv...Symptom man kan utveckla när man har PTSD.PTSD kan även leda till OCD...Obsessive Compulsive Disorder....

Jag har alltid varit en slarvig go-with-the-flow person..

Sen fick jag en dotter,och nu panikar jag.
Vill skydda min tjej.Vill skydda henne.Fan.

Mina hjärtan.

Älskade barn.Uma,du skrattar mer och mer för var dag som går.Du fick mig att hoppa upp och ner som en galning när vi handlade mat idag,du skrattade så högt och lyckligt att jag fick fjärilar i hela magen.Varma,snabba,kittlande små fjärilar.Kysser hela insidan.Igår gick vi till Osteopaten,och jag tror nog att han är lite kär i dig.Vår lilla orangutang.Fjunigt hår som står åt alla håll och kanter.Små röda läppar,ögon stora och blå.Ett litet huvud.Världens kurvigaste lår,mysig mage.Lena armar och ben..Älskar att massera dig och stryka din rygg.Lösa upp alla stela små knutor,spända muskler.Älskar att du sover med mig om natten.Jag vill hjälpa dig så mycket jag kan,alltid.Jag blir så glad att du blir så glad av din bror.
Och att du tycker om att leka med moster A så mycket.
Du är Kärleken.Min fina tjej.Min allra finaste.

Lughán.Du pratar mer för varje dag som går.
"Ä Gott ä sofva!" jag har sovit gott...
"Ä gott ä bil"..."Fin bil.."
Nyaste är "Oh God" och slår sig för pannan...
Skrattar,fnittrar för sig själv.Förstår sig själv.Alla andra är bara knäppisar.
Vi var på Toddler Group idag,och du var blyg i början,som vanligt.
Satt mest i soffan,lekte med bilarna,ville läsa böcker.Fingrade på grisen av trä.
Kramade mig och höll hårt,ville inte släppa.
Men efter halva tiden satte du dig i båten med Amelie,skrattade och skrattade.
Satte dig på stolen utan min hjälp.åt frukt och popcorn...
Lekte med Lauri ett tag men satte dig när vi skulle börja sjunga.
Satt som ett tänt ljus och glimrade,gjorde alla rörelser till verserna som du vanligtvis inte tycker så mycket om.Du tycker mest om sångerna.."The clock goes tick tock"...

Ja,tiden går.Och du växer.
Snart fyller du två år och om jag blundar förnimmer jag precis känslan då du kom till oss.Hur du såg ut i pappas armar.Dina mörka,stora ögon.Det vackraste vi någonsin sett!
Graviditetstestet,de första rörelserna.
Din pappas lycka och kärlek i ögonen när han kom av flygplanet och såg att min mage hade växt sig stor.När vi stod i rulltrappan,jag ett par steg högre upp än han,så att vi blev jämnlånga.
Hur han kändes,hur varm han var mot mig,hur han doftade efter att inte ha sett honom på fem veckor.Hur vi gick till vårt favoritcafe i Stockholm och åt god mat,hur han följde mig med blicken när jag gick till toaletten,hur varm jag var om kinderna och hur lycklig jag blev när jag såg min spegebild i farten och lilla Du därinne gjorde min kropp till det vackraste jag någonsin sett.
Hur hela hans händer täckte min lilla kula,hela dig,och hur du brukade sparka då.Hans ögon glittrade och skrattrynkorna fanns ständigt där.Pappa älskade dig så från första stund.Vårt första barn.Vår son.Han var så fin med dig och mig den första tiden,din pappa.Hjälpte mig med allt och höll mig när jag inte kunde gå och stå.Duschade mig varsamt och lyssnade på mina tårar.Höll i dig när läkarna var över mig hela tiden.Tänkte alltid att jag inte ville ha läkare som petade på mig,bara vara med dig under täcket,hemma i sängen.

Du springer i gräset och blundar och skrattar och vinden leker i håret.
Och jag börjar gråta men gömmer tårarna i skrattet,för jag vet hur nära det var att jag inte fick känna dig som jag känner dig idag.
Dina händer i mina,din kropp mot min,dina ord,dina skratt,din glädje,din själ.
Hela du...
Du är en ängel som höll fast i mamma och pappa på jorden och övervinner allt som står i din väg.
Du valde livet.Och via ditt liv fick även jag vingar.From this moment on.
Du lever!Jag är så välsignad.Och du hjälper mig...Varje dag.
Som mamma,kvinna,medmänniska.
Du lär mig ödmjukhet,tålamod,glädje,vishet.Och hur kärlek känns.Odödlig.

Budskapet att man måste kämpa för livet,att aldrig ge upp...Att love is all.Alltid.

Love is all.

Hey ma people!

Hallååå fina människor!
Jag saknar bloggen så att jag håller på att kissa ner mig hehehehe.
Nej,men.Bloggberoende.Kan man bli det?..
Trots att jag inte har en särskilt classic blogg precis.Inte någon Kissie precis..;-)

Men i allafall.ORDEN.Jag saknar att skriva.Jag är fri när jag leker med barnen.Jag är fri när jag är i Toms armar.Jag är fri när jag skriver.Annars,inte.Därför betyder orden så mycket.

Jag skyller hela min frånvaro på lillasyster som är här!Gaaaah,lyckan av att ha en svensktalande figur hemma hos mig som accepterar att mitt liv är himla inrutat av barnens rutiner.
Kan vara svårt det där,när någon kommer på besök.
Att förklara att de små kottarna liksom styr min värld hehe..

Lulle älskar att ha A här.Han styr och ställer med henne,beordrar henne att göra saker hela tiden.Hon läser slaviskt flera böcker om dagen,han skriker högt "IGEN" och det betyder att hon måste vända blad."IGEEEEN" ,tjuter L,och Astrid vänder blad....
Favoritboken för tillfället är vårt stora lexikon om motorcyklar.
Det är bara bilder på gubbar som kör motorcyklar.
Boken är stor och tung,men L orkar lyfta...."Adä"??
frågar han och pekar med sitt knubbiga pekfinger..."Adä,adä??"...(Vad är det)
Astrid har världens tålamod...
..En motorcykel..En gubbe.Ett träd...En motorcykel,en gubbe,ett träd o.s.v o.s.v

Igår sa han "flygplan" för första gången,helt klockrent...Hittills har flygplan varit "Plaow"...Han såg själv helt chockad ut....Som om han inte kunde riktigt förstå vad han hade sagt...
Han är helt galet underbar...
Dör av dåligt samvete om jag måste säga till honom ibland...Han blir så ledsen direkt.
Tårarna strömmar och han slänger sig kring min hals,gråter "cuuddlee"...
Snyftar "Careful Lughie" mot min hals och hjärtat brister.Hjärtat värker av kärlek till dig gubben,hela tiden.Du är så himla duktig!!!Inte lätt att vara storebror och göra allting rätt när man själv är så himla liten fortfarande.Du är lycka!
Nu sover han äntligen,efter att ha hostat länge..Han har alltid haft känsliga luftrör,och för tillfället hostar han mycket på natten.Ingenting alls på dagen,bara på natten...Smyger in med honugsvatten eller äppeljuice och han kravlar upp,varm av sömn och små bruna ekorreögon i mörkret,svettigt hår.Lutar fram sitt huvud och surplar högljutt drickan ur koppen,lägger sig till rätta på mage.Alltid mage.Har alltid varit mage.Som en groda ligger han med uppdragna ben och suger på underläppen.Tillsammans med musen "Mao"....

Uma fick smaka päron igår,och morot idag.
Ryste när hon smakade päron,men moroten tyckte hon om!Underligt....Det blev inte många skedar om man jämför med hur L var i den åldern,han satt redan upp i barnstol och slevade glatt i sig både det ena och det andra...Bröst är bäst tycker Uma.Hon är fortfarande så himla mycket bebis...Min rygg håller på att pajja av att bära henne så mycket...Lite avis på alla andra bebisar som sitter snällt i vagnen ;-)..Lilla Uma....

L är den enda som lyckats med att få henne att skratta på RIKTIGT än,sådär kluckande,sprudlande som får det att killa i magen.Han springer omkring som en toker i vardagsrummet,daskar till Tom eller Astrid med ett gossedjur,kanske dansar lite.Uma kluckar av skratt!...Jag säger då det....Uma som är så himla svårflörtad när det gäller ljudliga skratt!Hon piper mest,med stora glada leenden,som en katt ungefär.Men skrattar sällan.Så det känns stort och fint och väldigt heligt att hon gör det nu...Det är så jäkla fint att se dem tillsammans.De spenderar varje vaken minut i varandras närhet,och det syns.Jag är så tackam för att jag får vara med om detta.Att jag får se deras relation växa,att se dem växa i sig själva,med varandra...Tänk att min stora,lilla pojke fyller två snart.17 Juli.Snart två år sedan mitt liv förändrades för alltid.Snart två år sedan mitt liv fick mening.Snart två år sedan jag lärde mig hur det känns att ha hjärtat utanför kroppen.Snart två år sedan jag fick träffa Honom,min son.Äntligen!Snart två år sedan jag och L överlevde.
Två år sedan jag blev mamma.Två år sedan livet började.

Att komma ut ur garderoben.

Post-traumatic stress disorder

PTSD

Last reviewed: February 14, 2010.

Post-traumatic stress disorder is a type of anxiety disorder. It can occur after you've seen or experienced a traumatic event that involved the threat of injury or death.

Causes, incidence, and risk factors

Post-traumatic stress disorder (PTSD) may occur soon after a major trauma, or it can be delayed for more than 6 months after the event. When it occurs soon after the trauma, it usually gets better after 3 months. However, some people have a longer-term form of PTSD, which can last for many years.

PTSD can occur at any age and can follow a natural disaster such as a flood or fire, or events such as war, a prison stay, assault, domestic abuse, or rape. The terrorist attacks of September 11, 2001, in the United States may have caused PTSD in some people who were involved, in people who saw the disaster, and in people who lost relatives and friends. These kinds of events can produce stress in anyone, but not everyone develops PTSD.

The cause of PTSD is unknown, but psychological, genetic, physical, and social factors are involved. PTSD changes the body’s response to stress. It affects the stress hormones and chemicals that carry information between the nerves (neurotransmitters). Having been exposed to trauma in the past may increase the risk of PTSD.

Having good social support helps to protect against PTSD. In studies of Vietnam veterans, those with strong support systems were less likely to get PTSD than those without social support.

People with PTSD re-experience the event again and again in at least one of several ways. They may have frightening dreams and memories of the event, feel as though they are going through the experience again (flashbacks), or become upset during anniversaries of the event.

Symptoms

People with PTSD re-experience the event again and again in at least one of several ways. They may have frightening dreams and memories of the event, feel as though they are going through the experience again (flashbacks), or become upset during anniversaries of the event.

Symptoms of PTSD fall into three main categories:

1. Repeated "reliving" of the event, which disturbs day-to-day activity

• Flashback episodes, where the event seems to be happening again and again

• Recurrent distressing memories of the event

• Repeated dreams of the event

• Physical reactions to situations that remind you of the traumatic event

2. Avoidance

• Emotional "numbing," or feeling as though you don’t care about anything

• Feelings of detachment

• Inability to remember important aspects of the trauma

• Lack of interest in normal activities

• Less expression of moods

• Staying away from places, people, or objects that remind you of the event

• Sense of having no future

3. Arousal

• Difficulty concentrating

• Exaggerated response to things that startle you

• Excess awareness (hypervigilance)

• Irritability or outbursts of anger

• Sleeping difficulties

You also might feel a sense of guilt about the event (including "survivor guilt"), and the following symptoms, which are typical of anxiety, stress, and tension:

• Agitation, or excitability

• Dizziness

• Fainting

• Feeling your heart beat in your chest (palpitations)

• Fever

• Headache

• Paleness

Signs and tests

There are no tests that can be done to diagnose PTSD. The diagnosis is made based on a certain set of symptoms that continue after you've had extreme trauma. Your doctor will do psychiatric and physical exams to rule out other illnesses.

Treatment

Treatment aims to reduce symptoms by encouraging you to recall the event, express your feelings, and gain some sense of control over the experience. In some cases, expressing grief helps to complete the necessary mourning process. Support groups, where people who have had similar experiences can share their feelings, are helpful.

People with PTSD may need to treat depression, alcohol or substance abuse, or related medical conditions before addressing symptoms of PTSD. Behavioral therapy is used to treat avoidance symptoms. This can include being exposed to the object that triggers your symptoms until you become used to it and no longer avoid it (called graded exposure and flooding).

Medicines that act on the nervous system can help reduce anxiety and other symptoms of PTSD. Antidepressants, including selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) such as fluoxetine (Prozac), can be effective in treating PTSD.

A number of other medicines used for mental health disorders may be prescribed. A doctor should monitor you if you take these drugs, because they can have side effects. Sedatives can help with sleep disturbance. Anti-anxiety medicines may be useful, but some types, such as benzodiazepines, can be addictive.

Support Groups

You can find more information about post-traumatic stress disorder and coping with a national tragedy from the American Psychiatric Association -- www.psych.org.

Expectations (prognosis)

The best outcome, or prognosis, depends on how soon the symptoms develop after the trauma, and on how quickly you get diagnosed and treated.

Complications

• Alcohol abuse

• Depression, anxiety, and fear of things that are not usually frightening to other people (phobia), may be part of this disorder

• Drug abuse

Cheeky girl

Published with Blogger-droid v1.7.0

Kärleken

Sommaren 2008 gav Tom mig en kärleksring.Som sedan blev förlovningsring.Som senare blir vigselring....Han valde ut en spansk mening från dikten "Always" av poeten Pablo Neruda....'Siempre estaremos tu y yo'....We shall always be,you and I.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Andra;AUM

Barnen blir det också såklart.Men kräver lite mer pengar och tid att planera.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Någon undrade;Jag har tre st.Tatts!

Första och tredje.Första är en keltisk cirkel,power of nature och life force.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Just a lil' something.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Lyxiga Lullebullen

Published with Blogger-droid v1.7.0

Ammar bebis!

Ursäkta frånvaron!Jag har lillasyster här på besök,ingen tid för datorer.Ligger och ammar liten mysig skrutta.Så himla fin är hon.Mjuk,god,mammig,himmel.Det är så roligt att ha Astrid här,barnen älskar det!Ska skrota in till stan senare och låta L springa av sig längst vattnet.Lilla L.Var till Ostheopat i tisdags med Uma.MYCKET givande.Helt amazing faktiskt.Ska skriva mer om det senare!Mår Du bra?Hoppas det...

Published with Blogger-droid v1.7.0

Hey baby,I love you so.

5 månader av himmelriket har du gett mig,älskade lilla tjej.Mycket skrik och gråt och ängsliga utrop har det såklart varit på vägen,men du är min allra bästa,bästa,mysigaste lilla tjej.Herregud vad jag är lycklig över att du är min,att du kom till oss,att du äntligen är här!Med mamma,pappa och storebror.Du är så mysig,rund och go,och trots att jag vet att pappa helst vill se dig i den egna säng snart,då han inte kan sova längre,njuter jag i hemlighet så otroligt mycket av att ha dig så nära hela tiden.Världens bästa lilla prinsesskorv att ha i sängen.Doftar gott,smakar bra.Är underbar med alla dina små veck och mulliga små delar.
Du vill ut nu!Du vill inte vara en bebis längre!
Du vill kunna gå och springa,precis som din bror.
Du är som lyckligast när jag får bära dig,när jag ställer dig naken på golvet,håller dig under armarna och du ser ut som att du tror du flyger.Min älskade lilla humla!
Jag förstår inte hur tiden kan gå så fort.
Du är min dotter,dottern som jag väntade på så länge,som plötsligt är här.
Du berikar oss med din närvaro,min ängel.
Dina glada utrop,ditt öppna skratt,din lycka när vi lägger oss för att amma i sängen när du är trött,din lilla smilgrop på det där underliga,perfekta stället precis under unerläppen.
Hur förtjust och kär du är i L och din pappa.
Hur du glatt ploppar upp med ditt lilla huvud så otroligt tidigt på mornarna.
Med ögonen fulla av grus och små påsar under ögonen!
Alldeles för trött för att egentligen orka vakna,men du bara måste vakna!
Du vill upp!Du går från noll till hundra på ett par sekunder.
Från att sova hur djupt som helst,bestämmer du dig plötsligt för att
"Nu är det nog!Hej världen!"..

Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.

KVINNLIGHETENS ANSIKTE

Published with Blogger-droid v1.7.0

En sak som jag tänkte på,är att kvinnor alltid ska döma varandra.Jag är inte välkommen på de flesta sidor och forum som handlar om "Natural Parenting" eftersom att jag haft akutsnitt.Ja,det är sant!!!Trots att jag ammar,samsover,hade hemmaförlossning är steiner,äter enbart vegetariskt ekologiskt,använder bärsjal, o.s.v,o.s.v.

De anser att ALLA kan föda naturligt.Bara de vill.Att kvinnor väljer kejsarsnitt av rädsla

På Birth Trauma Association är jag mer än välkommen..
De anser nämligen att INGEN kvinna har en positiv förlossningsupplevelse.Att de som påstår att de haft det underbart lever i förnekelse...En rosa,falsk bubbla...
Att alla kvinnor EGENTLIGEN är skiträdda....

..He he he..

Här kommer Nora med sanningen!!!!!

Så här är det,va:Vissa föder barn jättelätt,jätteskönt,underbart.Precis som de vill ha det,och föreställt sig,får dem.En underbar upplevelse helt enkelt!Vilken Lycka!!!

För vissa personer,jag inkluderad,uppstår allvarliga komplikationer under en förlossning och utan dagens teknik skulle vi inte överleva..

Det är bara så.Varken mer eller mindre.Sådant är livet.Man kan bestämma mycket,men inte allt.Man kan inte bestämma om man drabbas av akutsnitt eller cancer.

Sådant är livet.Orättvist väldigt ofta.
Vältränade löpare får hjärtattack när de är ute och springer,
fetmagubben som bara äter McDonalds kanske lever till 90.

Jag har väldigt höga odds att ha komplikationsfria graviditeter och förlossningar.Jag är ung,frisk,relativt vältränad,äter bra,röker inte.Är stark.Men det finns inga sådana garantier i livet.Du om aldrig rökt en cigarett,kan drabbas av lungcancer.

Vet hur många feta,riktigt feta,ohälsosamma,rökande,kvinnor här i England som fött barn som om de klämde ut en lös bajskorv.

Så ibland blir jag bara så TRÖTT på att folk vill överanalysera hela tiden.

Det är bara så att vissa har det lätt,och andra inte.Man kan inte värdera en annan människa utifrån hur den har fött.Det är väl lika irrationellt som att värdera en annan människa efter storlek på näsa eller hudfärg..The end.

Pallar inte med det som är vackert hela tiden

De målar bilder av svullna,rosa/röda vulvor/fitta/snippa/kärleksträsk å ba;" åååååh aaaaah,vacker kvinna som kan föda"...Jag ba; okey.Då är jag ingen kvinna då??????Då är jag,blondinbella och resten av alla kvinnor som kanske inte har barn/inte vill ha/kan inte få och de som adopterat eller blivit snittade inga riktiga kvinns??Inte heller du som bad efter epidural och födde på sjukhus är inte heller kvinna.Ba så du vet....Aaaaaah logiken.Pallar inte med bilden av vacker vulva,när jag drar omkring på mitt strids-särr.Kanske det skulle vara på tiden att KVINNLIGHETEN fick sig ett nytt ansikte.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Lulle leker kanin.

Published with Blogger-droid v1.7.0

"I'm so tired of playing...

....playing with this bow and arrow.Gonna give my heart away.Leave it to the other girls to play.For I've been a temptress too long.Give me a reason to love you.Give me a reason to be,a woman.I just wanna be a woman."

Published with Blogger-droid v1.7.0

Den kärleken.

Idag har det varit sol.
Uma skrek sig igenom ännu en dag,måste till en Osteopat med henne.Lilla Uma.
Det gör ont i mig,att det gör ont i henne.Något är fel,men vad.
Tror fortfarande på att det kan vara en kombination av olika saker.Något "flöde" som är blockerat.
Förlossningstrauma kanske.
Måste finna svaret,måste finna ro till min lilla tjej.Måste få lite frid.
Snart fem månader fyllda och istället för att bli bättre,blir det värre.
Inte lätt att vara liten.Inte heller lätt att vara en liten storebror till en ännu mindre lillasyster som bara skriker hela tiden.Och mammahjärtat värker av smärta och längtar efter att räcka till.
Det tar liksom på energin att konstant känna sig som en smörgås med alldeles för tunt lager smör.
Transparant.Tunn hud.Genomskinlig.Lite svag.
Ganska mycket svag,just ikväll,men vanligtvis okey.
Jag är okey för det mesta numera,men av någon anledning känner jag mig supersvag ikväll.Liksom bräcklig,skakis.

Kanske smiter iväg til H&M imorgon,de har kvällsöppet till klockan åtta.För att få lite andrum,ett litet break.Kanske ammar jag Uma,langar över till Tom och smiter ut.
Sitta,ta en kaffe i varma kvällen.Köpa en ring eller ett par nya trosor.
Fast känner jag mig själv hamnar jag alltid på någon barnavdelning i random affär och köper något till Lu.Min lilla pojke,min känsliga punkt.Min lilla Lu.
Jag älskar hans varma hand så himla mycket,hans varma lilla kropp.
Älskar hur han håller mig och kramar mig och slår på min rumpa,tjuter "luuumpa"...
Älskar hur han säger "Ägottä glass" (gott med glass)..
Hans mjuka runda huvud.Vill att jag ska läsa bok hela tiden...
Älskar hur han ser på saker,hur han närmar sig sin omgivning.
Älskar hur han säger "aaaw,cassi söt.Söt cassi" (Jasmine är söt)*lägger huvudet på sniskan* ...Älskar hur han säger "silly umis".."silly farfart".
Älskar glädjen i hans ansikte och hur hela hakan faller när han ser en stor traktor "wooooow,tattåååå"
Älskar hur glad han blir när Uma har bajsat och han vill hjälpa till.Kommer springandes med blöja och wipe och klappar hennes huvud och torkar bort bajs.
Älskar hur han hoppar på mig bakifrån varje gång jag sitter på huk och vill rida på min rygg,borra in ansiktet i min nacke.
Älskar hans små lockar som växer vilt och snabbt.
Älskar hur han luktar när han har vaknat efter sovstunden,älskar hur varm han alltid är.
Älskar hans små långa tår och mjuka lår,ludna rygg.
Mörka öppna ögon.
Älskar hur hela han lyser upp när han ser Tom komma hem från jobbet,eller mommojs komma in genom dörren.
Älskar hur han vinkar som en drottning och säger "see you daddy,bye bye.Love you daddy"
Älskar hur han andaktigt lyssnar när han pratar i telefon med någon.
Älskar hur han med försiktiga läppar känner över hela Umas huvud och ansikte,hur han njuter av hur mjuk hon är.
Älskar hur han springer så knasigt.Älskar hur han springer överallt nuförtiden,vill aldrig mera gå
Älskar hur han närmar sig andra människor,hur fin han är.Hur kärleksfull och varm.
Älskar hans kraftfullhet,hans envishet,hans mod,hans intresse och nyfikenhet.
Hans livsvilja och goda själ.
Hur rolig han är.
Älskar hur han fnittrar,skrattar,piper av lycka.Älskar hela honom.

Älskar hur han säger "cuuuddleee" med ledsen röst och sträcker upp armarna mot mig om han tror att jag är arg på honom,fast jag aldrig kan bli arg på honom...
Tänker mycket på att folk ibland säger att jag är alldeles för mjuk med honom,men jag vill vara det..Inte för att jag tror mig veta vad som är rätt eller fel,men för att det är sådan jag är.Mjuk.Jag vill inte vara hård.Kommer aldrig vara.Det är inte jag.Det bara är så...

Min pojke.Min känsliga punkt.

Jga ska alltid finnas där,alltid finnas där.Alltid vara dig nära.Aldrig försvinna.Bara vara där.
Jag älskar dig.

Ville bara säga....

Ville bara säga,att jag älskar er så mycket.Att mamma älskar er och är så väldigt glad att just ni är mina barn,att jag är er mamma.Att jag och er pappa fick skapa er.Att ni valde livet.Och jag tänker varje kväll innan jag somnar,att ni är all min glädje,min livsmotivation.Ljuv,varm,pulserande tacksamhet i varje vrå av min kropp,själ,hjärta,kan inte sluta le.Att få ge liv är ingenting att ta för givet,en sällsam gåva.Jag är så stolt över er.Just nu är heligt,alltid.Ville bara säga att mamma älskar er....

Published with Blogger-droid v1.7.0

you're such a star,yes you are!

Published with Blogger-droid v1.7.0

Måndag!

Och idag åker världens finaste mami hem till Sverige igen.Och Sveriges Nationaldag är det ju också.Åh,jag kommer att sakna henne.Jag är alls inte bra på att säga hejdå,blir så himla gråtig och gnällig.Jobbigt att se Lu ta avsked också."Bye,bye mommojs,hädåå"..*vink,vink*...Snyft.Buhuuuu,ensamheten alltså.Tur att jag har barnen,mina fina piggelina små kottar.Keeps mama going,yes you do.

Published with Blogger-droid v1.7.0

Nya skor

Fick nya sandaler av mamma idag.Aldrig någonsin har jag haft så fina sandaler förut.Jag är inte den som shoppar skor ofta,då jag har tidernas ankfötter.Får bara plats i foträta birkenstock.Förstår inte att jag publicerar en bild på mina fötter med avskavt nagellack,men tänker att ni redan vet så mycket om mig att ni inte bryr er om fläckiga tånaglar.Nu har jag iallafall en ursäkt att ta hand mina stackars fötter.Sommar och sandaler.Tack för fina kommentarer angående 'under vatten'.Ni är så Fina :) Puss!

Published with Blogger-droid v1.7.0

Published with Blogger-droid v1.7.0