Inte så sur som jag ser ut! ;-)Bara lite rödmosig och trött.
Späänd mage.Har ganska mycket förvärkar för tillfället,alltså "tysta" värkar utan smärta.Braxton hicks som de så fint kallar dem här i Britannia.Spänner som sjutton gör det,nästan så att jag får stanna mitt i gatan för att det kramar så!Fint att det övas inför the real stuff.Vilket jefla tryck det lär bli i dem,det gillas!
"Hej lilla bebis!"Storebror längtar efter dig...Allra käraste liten..
Spetsig,eller hur?
Såhär ser magen ut när jag är trött och spänd och har gjort alldeles för mycket.De röda kinderna är beviset för att jag har varit ute och rört på mig mycket i kylan idag!
Det börjar kännas nu att bebisen tar plats.Huvudet har varit neråt vid båda de senaste kontrollerna och det känns!Är ju mest på fötterna hela tiden under dagarna då jag springer efter L så tyngdkraften gör nog sitt.Börjar få mer och mer problem med foglossning då bebis huvud trycker på och skaver och liksom "vidgar" där nere so to speak.Mycket aktiv med många sparkar vilket också förklaras av att h*n ligger rygg mot rygg,alltså är de flesta sparkar och rörelser fram på magen och runt naveln.
Börjar bli lite nervös nu,då det börjar närma sig.Man vet ju aldrig hur saker och ting kommer att gå,det gäller bara att ha tillit till att saker och ting ska falla på plats av sig själv.Jag har en bra magkänsla dock.Ibland känns det som om jag fortfarande inte kan fatta att jag får vara med om detta ännu en gång!Är så oerhört tacksam att kroppen fungerar efter allt som den har gått igenom.Läkarna trodde inte att jag skulle kunna få några fler barn p.g.a infektionerna jag fick i samband med förra förlossningen.Visst finns mirakel! :-D
Fosterutveckling - gravid vecka 33
Källa:babycenter.com
"Nu väger bebisen ungefär 2 kg och är cirka 44 cm lång. Nu bör bebisen (åtminstone för dig som är förstföderska) göra sig redo inför födelsen genom att vända sig upp-och-ner, så att huvudet pekar nedåt i bäckenet. Under de kommande veckorna håller din barnmorska ett öga på bebisens postition – vissa bebisar får för sig att de ska vända sig uppåt igen. Din bebis kranium är fortfarande lite mjukt, eftersom benen inte riktigt sitter ihop ännu – delvis för att förlossningen ska bli lättare. Människor föder barn med ovanligt stort huvud i förhållande till mammans bäcken och detta möjliggörs av att huvudet kan tryckas ihop lite under förlossningen. Övriga delar av bebisens skelett hårdnar däremot nu och huden håller på att bli mindre röd och skrynklig. Om du är förstföderska, kanske bebisen vänder sig nedåt denna vecka och placerar huvudet mot livmoderhalsen. (Detta händer i ungefär hälften av alla förstagångsgraviditeter.) Om du är omföderska, är det vanligt att detta inte sker förrän sista veckan innan bebisen föds – och i vissa fall inte förrän förlossningen börjar. "
No comments:
Post a Comment