Saturday, November 7, 2009

Nedskriva tankar från första månaden som nybliven mamma

"Det händer att jag inte kan andas när jag tänker på förlossningen...alla bara säger om andra:"Mamma och barn mår bra,det hela var över snabbt och ungen är så fin,och visst gjorde det ont men hon var så stark så stark duktiga duktiga hon."

Och jag var inte alls duktig,förvirrad dimma,och smärtan vet jag knappt hur den kändes.Minns bara känslan av att vilja hängas upp i en köttkrok i taket alldeles naken och skrika djuriskt.
Mitt barn låg fel.Vände och vred på sig där inne i magkulan.Han hade det nog väldigt ont han med.

Han var helt fast.fast fast.stenhårt satt han med huvudet i bäckenet och trots överdos av hormoner tog han sig ingenstans.hans lilla hjärta pickade på samma nivå, han kämpade därinne och var inte glad.
Jag har sett många kejsarsnitt på tv förut.Overkligt att de gjorde exakt samma sak med min kropp,eller med hans kropp rättare sagt,min lilla älskling,de drog och slet i hans lilla huvud,bände upp mig och drog ut honom.baby is delivered now,lever han?lever han?inget svar och inget skrik hörs.
De la honom efter långa stunden på mitt bröst,stora vakna ögon brett isär å de där söta läpparna som vi pratade om att han hade redan på ultraljudsfotot.oskyldig liten varelse.en individ.tagen in i denna värld på värsta tänkbara vis.När kommer smällen kan jag inte låta bli att undra.Han verkar må bra nu men det lär ju komma.
Jag hade svårt med kärleken till min son den första tiden.Lätt att skylla på smärtan.Hade så dåligt samvete över att jag inte kunde ta hand om honom...självständighet var det ord som ekade i sjukhus korridoren,skaffa dig självständighet!!..om du inte kan ta hand om ditt barn är du ingen bra mamma.Jag kunde inte.Jag kunde inte stå upp eller hålla honom i mina armar trots att jag önskade så innerligt att hela hjärteroten värkte sönder.När jag ställde mig upp och tappert försökte byta blöja på natten,forsade det blod och stinkande infekterad vätska ur mitt underliv jag kunde inte torka upp det själv.jag mumlade bara förlåt om och om igen medans den otroligt attraktiva väldoftande sjuksköterskan torkade mig mellan bena med avsmak.det gjorde så jävla ont överallt rakt igenom,tittade i spegeln och bara hatade mig själv.

"Infektion får man bara på sjukhus".jahaja


Jag känner mig tagen av våld av många.Läkare och sjuksköterskor,mentalt misshandlad.Min enda önskan var att hålla mitt barn."

1 comment:

  1. <3 Du skriver så berörande..har ju inte fött barn liksom så jag kan ju inte det där med moderskärlek osv..men du berör när du skriver,det gör nästan ont! tänk om man kunde absorbera andras smärta lite?<3

    ReplyDelete