Vad man än gör vill Lughán bara stå upp hela tiden.Han är så himla gullig,för trots att han har stöd av mig eller Tom tror han att han står helt själv.Det märks på hela honom.Han börjar fäkta hej vilt med sina tjocka små armar,flämtar och utbrister små gurglande ljud med munnen formad till ett litet o.Han tittar på mig och ler stolt som för att säga,"Titta mamma,vad jag kan".Älskade lilla gull-unge.
No comments:
Post a Comment