Det bara rullar fram!

Ja,nästan i alla fall.Det har gått så himla smidigt idag med barnen,trots dålig natt.Allt har bara klaffat,så skönt!Det finns ingenting så underbart som när saker och ting går smidigt.Fokuserar på mammarollen,fokuserar på barnen.Det är bra med barn,man tvingas in i nuet.Det finns bara nu och nu och nu och nu.Nu sover han,min prins.Han har kommit in i en period då han är rädd för nästan allt.Vaknar svettig av mardrömmar.Rädd för minsta lilla fluga,rädd för motorsågen,borren.Rädd för svarta ryggsäcken som hänger på dörren.Rädd för att vara ensam.Satt hos honom tills han somnade.Har haft Uma i bärsjalen hela morgonen,bärsjal is the shit,måste rekommendera till alla blivande päron.Kör på en mjuk trikåsjal nu när hon är så liten,när hon blir tyngre om ett par månader eller så,investerar jag nog i en vävd sjal,gärna med ull och ekologisk bomull.Slitstarkt..Ska kolla runt lite på Ebay,begagnade vävda sjalar blir bara bättre med slitage och är betydligt billigare också.Vi får se..

Det är så skönt med solen.Det är så är så skönt med fåglarna.Det är så skönt med sovande,varm bebis på bröstet.Livet är så skönt,dessa stunder.

Det är underligt att vara mammaledig.Man befinner sig som i ett vakuum.Minns att med Lughan kändes det som om livet höll andan och stod på paus.Har en känsla av att i framtiden,när man jobbar och är busy med andra saker,lär man se tillbaka på den här tiden och tänkte"det var livet.Då.Med barnen.Det som är värt något."

Är rädd för den verkligheten,den som så många andra lever.Jobba 9 to 5 med barnen på dagis.Men man kanske växer i det så småningom,i takt med att barnen växer sig stora.För tillfället blir jag mörkrädd när jag tänker på dagis.Att han skulle vara på lekskola och jag skulle jobba i affär eller så.Att vi skulle tappa den nära kontakten,tappa "vårat" språk.Tappa gnistan mellan oss,humorn.Rädd att tröttheten och skriken skulle ta över.Litegranna som vilken kärleksrelation som helst som inte blir uppmärksammad och närd.Helt plötsligt så har man gått om varandra.Försöker kommunicera med det slår bara snett.Fattar fel.Vad vill du?Hur ska man någonsin kunna göra annat när man inte vill missa en sekund av sitt barn.Livet är rörigt som det är,jag är rörig som jag är.För mig är det så viktigt,att vara här nu,med honom,med henne.Inte för att lägga mig i mina barns liv hela tiden,för det ska man nog inte göra.De är individer,inte en förlängning av en själv.Men att finnas där.En fast punkt.England är the country of dreams,och för det är jag tacksam.Det går bra att tänka utanför boxen här,behöver inte ta hänsyn till ett vanligt Svensson liv.Jag skapar livet jag vill leva.