20 dagar fyllda,idag!Nu.Nu.Nu.Kärlek.

Älskade Uma.Ammar,gnyr,frustar,gnäller.Ler.Hon kan inte somna om,jag lyfter upp henne tätt intill mitt ansikte.Håller henne under armarna.Litet,rött,rynkigt ansikte.Somnar.Konstig ställning att somna i kan man tycka,svävandes i luften.Upplyft.Men hon bara njuter.Och jag njuter tillbaka.Njuter av hennes mjuka mjölkkinder och liten knappnäsa.Drar in doft,kärleksdoft.Doften av Uma,doften av bebis,doften av dotter.Kärleken rusar i näsan som wasabi.Får ögonen att tåras.

Tack för att Du är min!Tack för att Du kom,till mig,till oss.Till storebror och mother,father.
Vi älskar Dig,vår Uma.20 dagar gammal och tiden som står stilla i det heliga rummet inom mig,rusar snabbt ändå.Jag ska bära dig.Jag bär dig.

Lughan har varit tilltufsad taliban idag.Tjuter gällt och arg och stormar.Imorgon släpps han lös bland de andra barnen i lekgruppen för första gången på ett par månader.

Och mamma,mina barns mormor åker hem.Nu får det vara slut på lidande sjukstuga!

Kom liv!