Friday, June 18, 2010

Hinner ju alls inte med livet.

Dricker lotus te fråm yogi.Orkar inte tänka på att det kostade över trettio kronor när jag borde köpt pyjamas till L.
"There is nothing more precious then the self",läses visdoms lappen.Fint.

Känner att detta med kreativiteten lider rätt så mycket.Söker mest tysthet och stillhet när han sover.Alltså stirra in i väggen helt stilla.Skärp mig!

Blir bara så irri på alla människor runt mig i detta land.UK.
Det var då ett jäkla tjat på hur tråkig man har blivit sedan man har blivit mamma.Varfär går du inte ut längre???...
ja då var det då dessa punkter till att börja med.

1.De pengar jag har går till mat och räkningar.
2.Jag bor i ett annat land vilket betyder ingen barnvakt.
3.Jag har inga vänner här.Än alltså.Och ensam går man ju bara ut om man söker one- night-hump.Och det skulle ju se illa ut.Om jag gick ut och hump-someones-rumpa alltså.med man och barn hemma.
4.Orkar man vara bakis när bäbä vaknar upp kl.5

Jag önskar verkligen att det var annorlunda,men för tillfället ser det ut så hära.
Party-Nora will be back!!!

Blir så illa berörd av alla mommies som pratar skit om andra mommies.

Jag har det så mycket värre än du.blablabla.

Så här tror jag.Den enda sanningen är den egna.Det spelar ingen roll hur svårt du eller jag har det,ingen lever ju ditt liv ändå,ingen kan känna precis hur du,jag känner.

Detta med att vara singel mama t.ex.Det är vissa/någon som klagar oavbrutet på hur jobbigt det är och hur otacksamma vi andra är som lever i en relation.För vi vet ju inte hur SVÅRT det är och hur JOBBIGT.Att inte vi i relationer vet någonting om mammaskapet bara för att vi DELAR på ansvaret.

Men det är ju så OLIKA tänker jag.Jag skaffade barn med Tom.Automatiskt tänkte min hjärna,"jag skaffar barn tillsammans med någon annan".
Någon som behåller barn efter one-night-stand tänker annorlunda.Ett medvetet val i vetskapen om att en biologisk pappa inte kommer finnas med i bilden framöver.
Sedan tror jag att partner kan svika.Det handlar ju lite om värderingar.Efter barn kan det vara ett heltidsjobb att få relationen att gå ihop.Det tar energi.
Det är ju himla komplicerat."vad är ditt ansvar vad är mitt?".
"Vågar jag lämna barnet hos honom över helgen,trots att jag vet att jag borde våga släppa taget.Jag litar ju på honom.Men det handlar ju om mitt BARN!!!"

"Jaja han får väl göra så,trots att jag vill göra annorlunda."
Jaha vill du det,ja då får du väl som du vill."

The world of kompromisser.

Jag menar inte att singelmammor inte har ett svårt liv,för det har dom.Verkligen.Och jag beundrar de så himla mycket.

Jag är verkligen lyckligt lottad som har Tom.
Jag menar trots att jag gärna hade varit utan hans privata assistans när jag var handikappad efter förlossningen,som t.ex wipe my muff å duscha mig å sätta på mig trosor,hade jag aldrig velat vara utan hans axel att gråta mot när smärtan aldrig tog slut.Eller hans hysteriska skrattanfall när jag gråtandes stod och tömde katetern i toaletten.Eller att han blev kåt fast jag var som en rå köttbulle med dropp och sjukhustofflor.

Men jag orkar inte få det kastat i ansiktet hela tiden.Som en ursäkt för att du måste ju vara lycklig då.För så black and white är inte livet.
Vill inte börja kasta tillbaka liksom.
Liksom bara,"du har ju ingen aning om hur det är att vara i ettfittfjärran land utan sverige och familj och utan någon förståelse ALLS för hur det känns att nästan dö i barnsäng vavavavava?"

Men det skulle ju bli en fasligt dålig atmosfär.

Eller som den där grannen som bara,"Du glömmer väl inte Tom nu när du har fått barn,du uttrycker väl fortfarande din kärlek fär honom.."

Jag ba,nej du kan va lugn.Jag fortsätter alltid med att knulla klart tills jag går och hämtar det skrikande barnet om natta.

In your face!

No comments:

Post a Comment