Nu sitter jag i mörkret hos ett varmt hjärta, vara tunga andetag av sömn gör mig sömnig själv. Och så fylld av kärlek. Eftermiddagen spenderades i trädgården, spelade boll, plockade stenar, satt på stolar och pratade. Försöker hitta tillfällen när Uma är så pass tyst att jag och Lughán kan ha en konversation, men de tillfällena är få. Hon är mycket mammig och hänger efter som en liten rumpnisse i kjolen, lider med Lugháns brist på egentid.. Funderar på om jag och han ska dra iväg på en sista minuten semester i höst, chilla någonstans en vecka bara han och jag. Äventyr med mamma. Det hände idag iallafall, ett sådant där gyllene tillfälle, Uma kröp upp i mitt knä i gräset och lutade varmt ansikte mot mitt, små kalla händer runt min nacke. Lughán satt bredvid och vi pratade om sakerna vi såg. Om flugan som flög förbi, om den stora humlan som med sitt brummande läte flög från blomma till blomma. Vi har så många forget me not blommor i trädgården, min favorit. Skrattade åt humlans tjocka rumpa som fick blommans stjälk att svikta under tyngden. Ibland föll den ner, i trassliga gräset, kamp att ta sig upp igen. Lugn och trygg kändes L, vi kunde kommunicera och då glänser hela världen, skimrande pojke. Ofta stängt han av. Håller din hand alltid, Lughán. Finns alltid här. Sen kom T hem, värmde på rester av lasagnen från igår. Gott med varm mat. Vädret har varit växlande idag, regnet har både öst ner, och solen har visat dig ibland. Imorgon är det playdate med C och A tror jag. Hur som helst så blir det fint. Ska röja kök o h sammanställa ett par texter om jag har ork, sen blir det bad och säng. Ljuva sömn.
No comments:
Post a Comment