Badet rinner på däruppe men jag bara måste skriva lite skit.Kejsarsnittstankar,förlossningstankar som vanligt.Ibland blir jag så himla trött på mig själv,varför bryr jag mig liksom?Mina två barn föddes på det mest säkra sättet de kunde födas på,och det är ju huvudsaken.Varje människa är individuell,olika designad.Mina barn är välskapta,hälsosamma,friska.Jag tror verkligen inte att de lider av det faktum att de har fötts i akutläge med hjälp av skalpell och inte krystvärkar.Läser mama och blir trött på att de benämner kejsarsnitt som "laddat" trots att jag vet att det är så det ligger till.Jag är ju själv med i debatten,jag är ju själv offret för pajkastningen."Kejsarsnitt som kejsarsnitt" dånar omvärlden,utan att riktigt veta alls hur mina förlossningar har gått till.Det har inte varit tal om några svaga värkar i mitt fall,värkarna jag hade under alla timmarna skulle kunna "birth a baby at any time" som dom sa.Intensiteten fanns,kraften.Däremot var inte positionen av barnets hjässa mot cervix den rätta med Uma.Med L var det infektionen och det faktum att han låg rygg mot rygg med snett huvud.Det är mycket som ska stämma för att barnet ska enter the birth canal på rätt sätt.
Tänker lite på natural selection och survivor of the fittest.Djur och människor har dött under förlossningar i alla tider.Det bara är så.Vissa föder barn på två timmar utan komplikationer,andra genomlider 30 timmar plus med dödlig utgång,om det inte vore för den ack så omstridda sjukvården.Känns konstigt att tänka på att jag är en av dem.En av de få utvalda.Intelligent design.To live or not to live.Då kan man ju inte vara annat än tacksam över att jag får leva,att mina barn får leva.
No comments:
Post a Comment