Friday, January 21, 2011

Stilla natt

Jag skriver inte mycket.Befinner mig på en märklig planet.Hon är så gudomlig och L är så gudomlig och så hinner vardagen och verkligheten ikapp.Det är konstigt att befinna sig i kärlekstöcken medan man torkar senapsgult bajs och spagetti från ett plastigt golv och tar hand om en hysteriskt skrikande ettåetthalvt-åring och en ammande,flämtande,spyende smultron bebis.Märkligt,men jag tror jag tycker om det.Tvåbarnsmor.

Jag har fått en infektion i ärret.Det vill inte läka ihop riktigt,vill inte sluta sig ordentligt där på mitten.Antibiotika.Det gör ont.Fast ondare i hjärtat när jag inte kan tumla runt ordentligt med L på golvet.
Men jag snusar i mig hela honom så fort jag når.Drar hans lockar genom mina fingrar och äter upp hans tjocka små strumpbyxeklädda lår.

Visste ni att man inte kan få tag på strumpbyxor i england som inte är prinsessor eller rosa hjärtan på?Pojkar anses inte kunna ha strumpbyxor alls,då det är tjejigt.Strumpbyxor alltså.Det mest praktiska bebisplagg Herren vår Fader i himlen någonsin skapat.
Tänker på jämställdheten i Sverige,eller kanske mest Stockholm.Någorlunda reko liksom.Inte hundra,men reko.I alla fall i jämförelse med detta bakåtsträvande land.Inom barnomsorgen och familjelivet alltså.Deprimerande England.

Det finns bara cyklar att köpa till flickor som är rosa med paljetter och silvriga "plymer" hängandes från styret.Alltså,det finns inga alternativ.

Köpte en traktor till L,en röd.Det är väl "nybliven-mamma-för-andra-gången"- skulden som smyger sig på.Är rädd att han ska känna sig bortglömd o.s.v o.s.v
En sådan där traktor man kan sitta på och ta sig fram med.L tappade hakan och dansade omkring som en riktig liten galning.

Han älskar att ha sin mormor här.De gick på promenad till parken två gånger idag.Han var klädd helt i blått,som ett tjockt litet blåbär i PåP overall.Det lyser svenne banan barn om honom.Frisk och kry.Han flörtade med massa tjejjor och killar och gamlingar tydligen.Min älskade lilla prins.Jag älskar att vara din mamma,baby!

Längtar tills jag är en riktigt frisk mamma igen.Så att vi kan busa hur mycket som helst.

Och jag önskar förresten som vanligt att jag kunde stanna tiden.Nu och nu och nu och nu.Min älskade skrutta fyller 10 dagar gammal imorgon och det känns svindlande konstigt.Min lilla nyföding.Mitt underbara allt.

No comments:

Post a Comment