MY BOY MY BOY..MMM MY BABY BOY

Lughán.L U G H Á N.
Jag älskar Lughán.
En liten pojke som en vacker dag bestämda sig för att sändas ner från ovan molnen,
in i min mage.In i allt det varma.Min lilla pojke som sparkade sig ut i världen.Kämpade och kämpade.Pojken som överlevde.

Jag älskar att se honom växa.Trots att tiden tycks gå alldeles för fort ibland.
Min lilla skatt!
Jag älskar att se honom kämpa med koncentrerad blick för att få upp en min mascara,Toms plånbok,kylskåpsdörren.Besvikelsen då han inte får suga på min handkräm får det att falla inom mig,då det faller inom honom.Trots att jag vet att han återhämtar sig så fort jag ger honom någonting annat att leka med.Träsleven är en favorit för tillfället :-)

Ibland önskar jag att jag var mer än bara den människa jag är.
Att jag var kanske mer av en ängel som bara gör godhet,tänker godhet,känner godhet.
Önskar att jag inte skulle tillåta mig själv att känna sorg och saknad,irritation över odiskad disk och tillåta min energi bli stulen av människor som ändå inte är del av mitt liv.
Allt som betyder någonting är att han lever och mår bra.
Den där lilla pojken som tydligen är min.
Ibland blir jag vettskrämd om natten över tanken att det var så himla nära att jag skulle ha varit utan min pojke idag.Det är en öronbedövande skräck.
Styrka till alla människor som är med om det ofattbara.
Styrka till er.