Tuesday, September 29, 2009

Länge sedan..

...jag skrev

Dricker min kaffe och tittar på regnet som faller från skyn utanför fönstret.Lughán har sovit en stund men börjar nu vakna till.Jag har precis skrivit klart mitt brev till mormor,ska snart gå och posta det,ska bara slänga på mig lite smink först så att jag ser ut som en människa igen.
usch,känner mig så himla sliten för tillfället.har ingen tid riktigt att ta hand om mig själv.Eftersom att jag har börjat med minipiller så har jag fått mens igen,vilket jag såg fram emot att slippa ett tag framöver eftersom att jag ammar.Det känns jobbigt att blöda så mycket igen.Känns som dt var igår som blödningarna efter förlossningen slutade,och jag är ju fortfarande svullen av och till pga ärret,och nu är jag svullen pga mens istället.Känns som värkarbete på nytt eftersom att det är så smärtsamt,det är liksom ovant för livmodern att va igång och jobba igen..Lustgas?I wish
Hormonerna och humöret är all over the place,känner att jag gärna skulle vilja genomgå någon slags inre och yttre förvandling.Från grå-pluffsig,lätt överviktig nybliven mamma med bristningar över hela kroppen och oborstade tänder till hollywood-star á la Megan Fox.

Jag vill ha mål och drömmar.Passion och inspirerande tankebanor.Träffa människor jag lär mig att älska,underbara människor.
samtala,få ut något,känna mening och att ge samt att ta.

Njuta.jag vill njuta.

Lugháns leenden är njutning.

Ska bli mer aktiv med kameran!Den bör laddas upp och användas.Så att Lugháns mulliga gulliga anlete arkiveras och går till historian som den mest undersköna pussvänliga bebis världen någonsin kommer att skåda.hehe.

Och sen det där med bantningen.Jag tänkte bli fit.Tycker inte om ordet bantning,har fått nog av det uttrycket genom alla vidriga ätstörnings-år.Men strama till och ihop sig själv skulle vara trevligt,så jag tänkte använda bloggen som en diet-dagbok där tankar,måltider och känslor blir nedskrivna.Det hjälper motivationen att skriva ner.
Orkar inte gå omkring och må dåligt i min kropp längre.Den har varit med om så mycket.Först en lång jobbig graviditet med komplikationer,och sedan en 33-timmars förlossning där jag höll på att dö på operationsbordet.Och sedan tiden efter,med ambulans,infektioner,blodbrist,urinblåsa ur funktion och sjukhusliggande under tre veckors tid.Det gör ont överallt och jag vill vårda den.Vårda min kropp.Your body is your temple.Det är dags att ta ansvar för vad som går in i min kropp.

japp.

Love

No comments:

Post a Comment