Hon

Min älskade lilla tjej. Hon min mjuka. Är jag ensam om att känna det som om tiden fullkomligt rusar förbi? Veckorna galopperar förbi i raketfart. Malie fyllde 5 månader den tredje Oktober. Oktober? 5 månader? Ögonen tåras när jag skriver det. En höstnatt i Oktober 2013. I min säng, i värmen, i mörkret. Med dina andetag i spjälsängen. Det gör ont, att det har gått så fort. Bebisar och barn påminner mig mycket om livets gång och hur tiden trummar bort. Snurrar och snurrar. Älskade. Det är fortfarande helt overkligt att du är här. Ligger och snuttar på din tumme. Varm, snäll blick. Vill vara i famnen. Killar pappas kind och skäggstubb med ena handen, andra handen vid munnen. Ler mot mig med tummen kvar i munnen. Du vaknar och jag drar upp dig i stora sängen, sveper täcket runtomkring oss och jag känner din lilla bröstkorg mot min mage. Kysser dina mjuka veck vid halsen och luktar på din blöta haka, borrar in näsan i din varma kind, som är så mjuk, lik silke. Du är degig överallt, försvinnande len, helt beroendeframkallande. Du ser på världen med nya ögon varje dag, alltid öppen, alltid nyfiken. Du lär mig. Kärlek, livsglädje. Ömhet, frihet. Nuet. Dyrbart, så dyrbart. Tid, rum, andetag, du. Längtar tillbaka ibland. Magen, du därinne i värmen och våra hjärtan. Nyfödd, fågelunge! Lilla mini-mus! Och  öronbedövande kärlek och dånande mörker. Men allra mest ljust. Med ljusrosa körsbärsblom, världens längsta ärr, en dammig nattlampa och en pulserande, mörkhårig husmus under armhålan. Kallt rostat bröd och vattnigt te som smakar kungligt. Och en alldeles ny förälskelse, en ny hjärtrytm att vänja sig vid. Jag glömmer aldrig Malie! Jag glömmer aldrig känslan av varm, nyfödd, kletig du mot min shockade, bleka hud. Brutalt och vackert och alldeles magiskt. Du kissar på min arm. Varm. Darrig. Kärlek. Du. Välsignad. 5 månader älskling! Världens finaste lilla M.