4 veckor kärlek och illamåendet.

4 veckor sedan du kom till mig älskling. 4 veckor sedan du fyllde dina lungor av vår gemensamma luft och blev en liten jordling tillsammans med oss andra. Fågelunge i luften täckt i vitt klet och det var det dyrbaraste jag sett. 4 veckor har gått så fort och jag önskar av hela mitt hjärta att min kropp hade orkat bättre den här gången. Att jag hade fått må lite bättre. Just nu är det svårt att se en ljusning på någonting och det gör ont att andas när knivarna kör runt. Har så ont att jag mår illa, illa, illa. Ultraljudstiden som är bokad akut har sjukhuset klockats in till den 11:e Juni, det är snabbt i ögonen på NHS men i dimman så är 12 dagar en väldigt lång tid att vänta. Tänker att det är billigare för dem om jag skulle dö nu. Glider ner bakom en skåplucka och vill inte att kroppen ska få existera samtidigt som jag sliter så hårt för att vara den bästa mamman jag kan åt mina barn. Det går inte att vara den bästa mamman med en kropp som är trasig. Det svartnar och man är trött. Och magen har pajat på lilla Malie så hon sover varken dag eller natt, gör allt med en hand. Plus två barn till. Tror att det är dags att bli religiös nu haha! Men Malie är det finaste jag vet och om det är något detta lär mig så är det att aldrig sluta upp med att vara tacksam för det vi får. Att vardagen med dem och en kropp som fungerar är det största av allt. Kärleken. Älskar av hela mitt hjärta.