Saturday, January 12, 2013

En dag, ett år, en födelse.

Imorgon,  idag, fyller min Uma två år. Min älskade,  mjuka,  dyrbara,  tokiga, brinnande lilla tjej. Lyser och strålar och glittrar. Tappar mina andetag av dig. Ont att andas när tiden går så otroligt fort. Samtidigt är de andetag jag lyckas fånga, andas,  och syret i mina lungor mer ljuvt sedan du kom. Du är ljus. Du är liv. Du berikar vår familj. Du är Uma. Världens finaste Uma fyller två år. Och helst vill jag låsa in mig på toaletten och sitta och gråta över den där förbaskade kärleken som värker och dunkar i hela hjärtat, men istället pyntar jag tårta och blåser ballonger. Ett barns födelsedag. Allt det synliga, all festlighet, alla serpentiner och allt glitter, bakom allt det. Bakom allt det står en mamma på darriga knän som dukar under av kärlek och som täcker över all sårbarhet med glitz och glimmer. Gömmer sig bakom tomtebloss och hurra-rop. Sviktar under av livets mirakel,  styrkan,  sårbarheten. Att min knubbiga, mjuka marshmallowbrud med nyckelpigeväska och ögon blå,  fyller 2 hela år. Världens mest perfekta lila varelse och jag nyper mig själv dagligen i tron om att jag drömmer. Men jag drömmer inte. Hon finns. Du finns, Uma. Den gåvan tar jag aldrig för givet. Livet i dig, din livlighet. Sekunderna jag såg dig för första gången och hur tiden hängde sig, frös. Allt var tyst förutom du som lös så starkt att klockorna ringde i öronen,  och värmen spred sig som en löpeld genom kroppen. Även de döva hör kärlekens ord. Även de klumpar till kroppsdelar som av gift ligger stilla, fylls av liv och rörelse när kärleken kommer och slår glödande små hål av värme i allt det stumma. Stunden då du kom, sprang jag barfota över gräset. Så snabbt och lätt att fotsulorna knappt nuddade vid marken. Det var sol och det var sommar,  det var varmt. Kärleken bryter sig genom de flesta berg och hårda väggar av betong, och förhårdnade själar och smärta och sorg, kärleken är världens starkaste sprängämne. Kärleken jag upplevde stunden för två år sedan,  Onsdagen den 12 Januari 2011, klockan 15.35, stunden då jag träffade dig. Då sprängdes hela min värld och när explosionen ebbat ut,  regnade det glitter över min jord och min nakna kropp. Varje morgon du vaknar,  varje gång du ler, varje gång din blå blick möter min, varje gång ditt fjuniga, blonda hår spretar sig vilt som en gloria kring ditt huvud,  lämnar du spår av glitter. Glitter i mig som förgyller mig och berikar mig. Lilla baby glitter. Umabelle Karamell Piggelina. Baby Blue. Smultronbarn. Happy pill. Uma Isobel. Grattis på din andra födelsedag, här på jorden. Mamma,  Pappa,  Lughán, Twiggy,  Otho och Baby Bird älskar dig mest av allt. Välsignat vare ditt ljus.

1 comment: