Kommer till ro försent igen. Har så mycket att göra när kvällen kommer, sen slösar jag mest bort tiden med att slösurfa, prata med grannen och läsa recept. Det är.mycket nu. Det är det alltid, men just när sommarlovet närmar sig är det alltid mer galet än vanligt. T jobbar långa timmar och det är mycket att arrangeras. Längtar sommarlov och lugn. Längtar efter mamma. Hon kommer ganska snart, den tionde. Jag har börjat vänja mig vid Englands förskjutna sommarlov. Det känns på ett sätt overkligt att det redan är Juli, men ändå helt ok att det fortfarande är skola. Skolan bryter upp den 17onde, på L's födelsedag. Det är fortfarande tufft när han fyller år. Det har snart gått 6 år och allt är fortfarande inte läkt. Men tacksamheten strömmar i min kropp över att det blev just så som det blev, trots alla motgångar. Solen sken igen imorse när vi vaknade. Jag hade ultraljud av njure som jag och M skyndade oss till genom stan. Svetten rann. När jag väl kom fram så sa de att läkaren var sjuk och tiden inställd. Jag gav mig dock inte tills jag fick en tid en timme senare med en annan läkare. Ovanligt för att vara jag! M var världens bästa kompanjon. Satt så fint och försiktigt på en stol under ultraljudet. Med två små papparkalsgubbar i varsin hand. Hon är alltid otroligt positiv när det gäller att åka till nya platser. Trots att man sitter i ett stekhett väntrum någonstans i centrum så är hon ändå med på noterna. Sen villen hon ha is. Så vi vandrade hemåt. Sprang längst med ån. Stannade varje gång ett par gick förbi och böjde på knäna och kikade fram under skärmen på sin solhatt. "I watch out!" "I wait here!" "They're running!" En till varm dag, så lilla poolen plus vattenballonger präglade vår eftermiddag. Jag lagade två matpajer. Och sen kom regnet, efterlängtat.
No comments:
Post a Comment