Livet snurrar fort och min knäppa hjärna hinner inte sakta ner och komma till insikt riktigt. Ska försöka skriva mer här. Jag har hundra olika anteckningsböcker och många tafatta försök till engelska bloggar. Men det är fortfarande här som jag hittar min grund och mitt lugn och mina andetag. Trots att jag tappar svenskan så är orden fortfarande min bröstkorg, mitt hjärta, ådror och blod. Det spelar ingen roll hur mycket engelska jag pratar eller hur lite svenska mina barn kan. Svenska språket är fortfarande det vackraste jag vet. Jag hittar inte lika lätt längre. Jag väljer och plockar inte lika avslappnat mellan orden. Jag bygger meningarna fel. Men jag är fortfarande här. Spretig och klottrig och så, men fortfarande här.
No comments:
Post a Comment