i walk with beauty
before me
i walk with beauty behind me
i walk with beauty above me
i walk with beauty below me
i walk with beauty around me
i walk with beauty behind me
i walk with beauty above me
i walk with beauty below me
i walk with beauty around me
Lilla skrutta.
Två veckor gammal.
14 dagar kärleksrus och körsbärsblom.
14 dagar ammande och nattligt gos.
14 dagar fluffig hjässa och mjukaste huden, godaste doften.
14 dagar lycka, lycka, lycka över dig.
14 dagar tacksamhet.
14 dagar, mitt lilla mirakel.
Fredagen den 17 Maj har spenderats med henne i min famn på en akutmottagning.
Samma som med Uma. I samma overall, samma läkare. Samma procedurer. Äter tredubbla antibiotikakurer och attackerar kroppen från alla håll och kanter. Ber att du håller, kroppen min.
Nu ska vi bli friska. Saknar barnen, saknar kraften. Och hon är så varm, min Malie. Lugn och varm. Sover i bilstolen, sover vid bröstet. Som magi. Lugnaste barnet hittills av våra tre. Lugn så länge hon får vara med mig, en riktig mama' bug. Som en liten koalabjörn hänger hon vid bröstet. Samsover förstås nära, nära. Kurar med böjda små ben. Som en dröm att vakna till varje morgon. Hon tycker så mycket om att få sin hjässa struken och hon formar munnen till ett litet koncentrerat "o" när hon betraktar mig. Är vaken mer nu, tittar på mig med finaste ögonen och jag älskar att hålla hennes mun nära mitt öra och lyssna till hennes små snabba andetag och flämtningar. Letar efter bröstet och tror att min kind eller näsa är en bröstvårta. Doftar så otroligt gott, lilla, mjuka mjölkklump. Är så otroligt, berusande underbar. Så otroligt älskad. Hon bär mig. De bär mig.
Livet är så mycket mer än det bleka ansiktet på sjukhustoaletten.
Livet är så mycket mer än smärta, det finns så mycket guld.
Så varmt och ljust.
Sol i hela mig, min Malie.
No comments:
Post a Comment