Igår fyllde finaste pojken 2 år!

Och av naturliga skäl bloggade jag inget.Levde i ruset och värmen och glädjen och nuet.Han hade världens finaste dag,lyste om hela honom.Blev så glad av alla släktingar som kom,blev så glad och tacksam för tårtan,födelsedagsringen,presenterna och inte minst cykeln som han fick.En balanscykel.Ska visa bilder.Imorse klev han med försiktiga steg nerför trappan och blev helt överlycklig när han såg alla sina presenter från igår.Han hade inte drömt!Har lekt stilla med ett stort leende på läpparna hela morgonen,och nu sover han igen.Det är så stort och känslosamt.Två år sedan.Och vilken pojke han är!Så kärleksfull och mjuk och stark och framåt,men samtidigt lugn.Känslig.Gosig,rolig,underbar.Jag är så himla stolt över honom,och mig själv.Att jag födde honom och att vi kämpade tillsammans,så starka.Jag älskar dig så mycket,Lughán.

Jag skulle egentligen dricka kamomillte,men nu hör jag att Uma vaknar däruppe.Suck.
Uma har varit vaken hela natten.Det spårar lite nu känner jag.
Måste få rutiner som fungerar nu.