Idag stod jag utanför postkontoret med barnvagnen.Det var ganska tidigt på förmiddagen,mamma var i kön därinne som gick sakta,sakta.En dam kom ut,äldre.Hade på sig svarta kläder,men massa smycken.Smycken i alla möjliga färger,olika juveler och stenar.Hann flyktigt tänka "ack,man,vilka konstiga typer det finns alltså"...Ungefär tre minuter senare kom hon fram till mig efter att ha tomt stirrat ut i luften ett tag.Hon frågade om jag hade en tändare.Jo,det hade jag visst.Sen så sa hon."I'm just on my way to the hospital,to see my husband.Just need to calm my nerves down a bit.Although I'm not a regular smoker.He is about to die you see.That's why I'm wearing all this jewellery,it makes him happy to see me looking beautiful.As if I was going to just keep living life,happily.When he is gone.I know I look so silly really"..Hon skrattade till och blev tårögd.Jag sa att jag var så ledsen att höra om det,höll hennes arm.Hon behöll min tändare och gick iväg.Hon hade en så ledsen ryggtavla.Jag tänker på henne och hennes man och alla juvelerna så himla mycket Att vi alla egentligen bara vill väl,är så rädda för att förlora.Saker är inte alltid som de synes verkar vara.Livet och det.Så sårbart,dyrbart.Kärleken
Published with Blogger-droid v1.7.0
hej Nora! tack för dina tankar.
ReplyDeleteJag tror dock att du övertolkat inlägget om kejsarsnitt lite. Det handlar ju om sådana som VÄLJER kejsarsnitt för att de inte vill föda vaginalt av olika anledningar. Inte alla som genomgått kejsarsnitt. Ni har min fulla sympati. :-)
/lady dahmer