Published with Blogger-droid v1.7.0
Saturday, June 25, 2011
Uma Isobel
UmaBelle,min älskling.Min Flicka.Stark,mjuk,envis.Vill fram,fram,inte stanna.Men vid bröstet,i sängen med mig,i värmen,trivs du så.Det är så underbart att se dig sova djupt,så tryggt och skönt.Jag är så tacksam över att du är så hälsosam,att du växer så bra.Att du skrattar nu,att du älskar mer och mer din omgivning.Du är galen i allt som prasslar och glittrar,skiner i olika färger.Jag kommer aldrig ta dig för givet.Jag kommer aldrig att ta Livet för givet.Att du är här nu,och mår bra.Att jag får se dig växa,byta dina blöjor,klämma dina lår,sniffa din underbara doft,mysa med dig,bära dig,prata med dig,vara med dig.I nuet,alltid.Ibland går saker inte som planerat,inga garantier finns och saker är orättvisa.Men jag blev välsignad med dig och din bror.Vet inte vad jag måste ha gjort för att förtjäna er,den gåvan...Tänker mycket på hur fint vi hade det du och jag under vår förlossning.Så intensivt och nära.Hemma i lugnet.Minns vågorna du gav mig som fick kroppen att darra av kraften och hur jag slöt mina ögon med pannan mot poolkanten,hur du tryckte ner och ner och ner och ville ut och hur Kim och Jo fick ett skrattanfall ute i vårt kök och de slutade aldrig att skratta.Jag log och tänkte att jag var i himlen.Hur bra vi samarbetade så himla länge.Hur naturligt allt var,så självklart och vackert.Du gjorde det så fint för oss,så modig liten bebis som kämpade så länge,jag ville bara hålla dig på slutet,tillsammans du och jag,vi klarade det.Minns att pappa var så ledsen för din och min skull när vi behövde få ut dig nu,nu,nu.Men jag gav honom världens största leende mellan värkarna på britsen,och en tumme upp,vi skulle ju få träffa dig nu.Hur kunde jag inte vara lycklig!?Och jag höll narkosläkarens varma arm,log åt hans barns namn som var tatuerade precis där mina fingrar vilade,sa "tack för att du räddar min flicka och mig"till kirurgen,hon log.Jag log,Din pappa log och Du föddes.Minnena från dagen och natten,och den andra dagen och då du föddes skiner likt klara kristaller inom mig.Det var så himla fintOch nu är du ute på andra sidan.Mirakel.Tacktacktack,lilla tokiga tjej.Jag ska alltid vara här,aldrig lämna....Alltid vara här.Love//Mama
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment