Hallååå fina människor!
Jag saknar bloggen så att jag håller på att kissa ner mig hehehehe.
Nej,men.Bloggberoende.Kan man bli det?..
Trots att jag inte har en särskilt classic blogg precis.Inte någon Kissie precis..;-)
Men i allafall.ORDEN.Jag saknar att skriva.Jag är fri när jag leker med barnen.Jag är fri när jag är i Toms armar.Jag är fri när jag skriver.Annars,inte.Därför betyder orden så mycket.
Jag skyller hela min frånvaro på lillasyster som är här!Gaaaah,lyckan av att ha en svensktalande figur hemma hos mig som accepterar att mitt liv är himla inrutat av barnens rutiner.
Kan vara svårt det där,när någon kommer på besök.
Att förklara att de små kottarna liksom styr min värld hehe..
Lulle älskar att ha A här.Han styr och ställer med henne,beordrar henne att göra saker hela tiden.Hon läser slaviskt flera böcker om dagen,han skriker högt "IGEN" och det betyder att hon måste vända blad."IGEEEEN" ,tjuter L,och Astrid vänder blad....
Favoritboken för tillfället är vårt stora lexikon om motorcyklar.
Det är bara bilder på gubbar som kör motorcyklar.
Boken är stor och tung,men L orkar lyfta...."Adä"??
frågar han och pekar med sitt knubbiga pekfinger..."Adä,adä??"...(Vad är det)
Astrid har världens tålamod...
..En motorcykel..En gubbe.Ett träd...En motorcykel,en gubbe,ett träd o.s.v o.s.v
Igår sa han "flygplan" för första gången,helt klockrent...Hittills har flygplan varit "Plaow"...Han såg själv helt chockad ut....Som om han inte kunde riktigt förstå vad han hade sagt...
Han är helt galet underbar...
Dör av dåligt samvete om jag måste säga till honom ibland...Han blir så ledsen direkt.
Tårarna strömmar och han slänger sig kring min hals,gråter "cuuddlee"...
Snyftar "Careful Lughie" mot min hals och hjärtat brister.Hjärtat värker av kärlek till dig gubben,hela tiden.Du är så himla duktig!!!Inte lätt att vara storebror och göra allting rätt när man själv är så himla liten fortfarande.Du är lycka!
Nu sover han äntligen,efter att ha hostat länge..Han har alltid haft känsliga luftrör,och för tillfället hostar han mycket på natten.Ingenting alls på dagen,bara på natten...Smyger in med honugsvatten eller äppeljuice och han kravlar upp,varm av sömn och små bruna ekorreögon i mörkret,svettigt hår.Lutar fram sitt huvud och surplar högljutt drickan ur koppen,lägger sig till rätta på mage.Alltid mage.Har alltid varit mage.Som en groda ligger han med uppdragna ben och suger på underläppen.Tillsammans med musen "Mao"....
Uma fick smaka päron igår,och morot idag.
Ryste när hon smakade päron,men moroten tyckte hon om!Underligt....Det blev inte många skedar om man jämför med hur L var i den åldern,han satt redan upp i barnstol och slevade glatt i sig både det ena och det andra...Bröst är bäst tycker Uma.Hon är fortfarande så himla mycket bebis...Min rygg håller på att pajja av att bära henne så mycket...Lite avis på alla andra bebisar som sitter snällt i vagnen ;-)..Lilla Uma....
L är den enda som lyckats med att få henne att skratta på RIKTIGT än,sådär kluckande,sprudlande som får det att killa i magen.Han springer omkring som en toker i vardagsrummet,daskar till Tom eller Astrid med ett gossedjur,kanske dansar lite.Uma kluckar av skratt!...Jag säger då det....Uma som är så himla svårflörtad när det gäller ljudliga skratt!Hon piper mest,med stora glada leenden,som en katt ungefär.Men skrattar sällan.Så det känns stort och fint och väldigt heligt att hon gör det nu...Det är så jäkla fint att se dem tillsammans.De spenderar varje vaken minut i varandras närhet,och det syns.Jag är så tackam för att jag får vara med om detta.Att jag får se deras relation växa,att se dem växa i sig själva,med varandra...Tänk att min stora,lilla pojke fyller två snart.17 Juli.Snart två år sedan mitt liv förändrades för alltid.Snart två år sedan mitt liv fick mening.Snart två år sedan jag lärde mig hur det känns att ha hjärtat utanför kroppen.Snart två år sedan jag fick träffa Honom,min son.Äntligen!Snart två år sedan jag och L överlevde.
Två år sedan jag blev mamma.Två år sedan livet började.
Jag saknar bloggen så att jag håller på att kissa ner mig hehehehe.
Nej,men.Bloggberoende.Kan man bli det?..
Trots att jag inte har en särskilt classic blogg precis.Inte någon Kissie precis..;-)
Men i allafall.ORDEN.Jag saknar att skriva.Jag är fri när jag leker med barnen.Jag är fri när jag är i Toms armar.Jag är fri när jag skriver.Annars,inte.Därför betyder orden så mycket.
Jag skyller hela min frånvaro på lillasyster som är här!Gaaaah,lyckan av att ha en svensktalande figur hemma hos mig som accepterar att mitt liv är himla inrutat av barnens rutiner.
Kan vara svårt det där,när någon kommer på besök.
Att förklara att de små kottarna liksom styr min värld hehe..
Lulle älskar att ha A här.Han styr och ställer med henne,beordrar henne att göra saker hela tiden.Hon läser slaviskt flera böcker om dagen,han skriker högt "IGEN" och det betyder att hon måste vända blad."IGEEEEN" ,tjuter L,och Astrid vänder blad....
Favoritboken för tillfället är vårt stora lexikon om motorcyklar.
Det är bara bilder på gubbar som kör motorcyklar.
Boken är stor och tung,men L orkar lyfta...."Adä"??
frågar han och pekar med sitt knubbiga pekfinger..."Adä,adä??"...(Vad är det)
Astrid har världens tålamod...
..En motorcykel..En gubbe.Ett träd...En motorcykel,en gubbe,ett träd o.s.v o.s.v
Igår sa han "flygplan" för första gången,helt klockrent...Hittills har flygplan varit "Plaow"...Han såg själv helt chockad ut....Som om han inte kunde riktigt förstå vad han hade sagt...
Han är helt galet underbar...
Dör av dåligt samvete om jag måste säga till honom ibland...Han blir så ledsen direkt.
Tårarna strömmar och han slänger sig kring min hals,gråter "cuuddlee"...
Snyftar "Careful Lughie" mot min hals och hjärtat brister.Hjärtat värker av kärlek till dig gubben,hela tiden.Du är så himla duktig!!!Inte lätt att vara storebror och göra allting rätt när man själv är så himla liten fortfarande.Du är lycka!
Nu sover han äntligen,efter att ha hostat länge..Han har alltid haft känsliga luftrör,och för tillfället hostar han mycket på natten.Ingenting alls på dagen,bara på natten...Smyger in med honugsvatten eller äppeljuice och han kravlar upp,varm av sömn och små bruna ekorreögon i mörkret,svettigt hår.Lutar fram sitt huvud och surplar högljutt drickan ur koppen,lägger sig till rätta på mage.Alltid mage.Har alltid varit mage.Som en groda ligger han med uppdragna ben och suger på underläppen.Tillsammans med musen "Mao"....
Uma fick smaka päron igår,och morot idag.
Ryste när hon smakade päron,men moroten tyckte hon om!Underligt....Det blev inte många skedar om man jämför med hur L var i den åldern,han satt redan upp i barnstol och slevade glatt i sig både det ena och det andra...Bröst är bäst tycker Uma.Hon är fortfarande så himla mycket bebis...Min rygg håller på att pajja av att bära henne så mycket...Lite avis på alla andra bebisar som sitter snällt i vagnen ;-)..Lilla Uma....
L är den enda som lyckats med att få henne att skratta på RIKTIGT än,sådär kluckande,sprudlande som får det att killa i magen.Han springer omkring som en toker i vardagsrummet,daskar till Tom eller Astrid med ett gossedjur,kanske dansar lite.Uma kluckar av skratt!...Jag säger då det....Uma som är så himla svårflörtad när det gäller ljudliga skratt!Hon piper mest,med stora glada leenden,som en katt ungefär.Men skrattar sällan.Så det känns stort och fint och väldigt heligt att hon gör det nu...Det är så jäkla fint att se dem tillsammans.De spenderar varje vaken minut i varandras närhet,och det syns.Jag är så tackam för att jag får vara med om detta.Att jag får se deras relation växa,att se dem växa i sig själva,med varandra...Tänk att min stora,lilla pojke fyller två snart.17 Juli.Snart två år sedan mitt liv förändrades för alltid.Snart två år sedan mitt liv fick mening.Snart två år sedan jag lärde mig hur det känns att ha hjärtat utanför kroppen.Snart två år sedan jag fick träffa Honom,min son.Äntligen!Snart två år sedan jag och L överlevde.
Två år sedan jag blev mamma.Två år sedan livet började.
No comments:
Post a Comment