Ligger i en säng i ett främmande land, äter en ägg och kaviarsmörgås och surplar i mig en kopp kaffe. Internet på hemmaplan har fortsatt att krångla, och jag känner mig som en fisk utan vatten. Utan mitt skrivande studsar jag i botten alltså. Jag är själv. I två dagar är jag själv. Utan barn. Det har inte hänt på många år, att jag bara är med mig själv, och åååååh så välbehövt. Jag är en lyckans ost som har en fullt kapabel andra hälft som tar jättebra hand om VÅRA barn under två dagars tid ;-) Säger jag till de höjda ögonbrynen. Brukar säga att man får tre saker med barn, på köpet liksom : Hängbröst, större bultande hjärta, och många höjda ögonbryn från omgivningen. Jag tycker att det är lite härligt på något sätt. Kanske är det en övervintrad tonårsrebell i mig som älskar att bemöta höjda ögonbryn. Ba va?? Ska du åka iväg i två hela dagar? Ja. Det ska jag. Och det ska bli sååååå skönt. Att få min första sovmorgon på över två år. Jihaaaa. Fuck you. Kommer du inte sakna dem? Nä, inte särskilt. Hehe. Jag har ju inte mina barn på dagis som sagt. Aldrig ifrån mig, alltid med mig, alltid inom mig, under huden i hjärta och med fingrar i mitt hår. Skönt att få kura ihop själv på ett flygplan i mörkret och pilla i sig en påse vingummin och tänka på livet så att hjärnan knakar sönder. Det är viktiga stunder för vilken människa som helst. Visste ni det, att en mamma fortfarande är en människa? Människa, kvinna, mamma, någons syster, dotter, kusin, barnbarn, vän, flickvän. Men allra främst min alldeles egna.
Hoppas på att återhämta mig lite, att tvinga kroppen in i ett vila-läge. Har en förkylning som inte vill gå ur kroppen, och den tillåts aldrig att komma upp på fötter igen. Fastnat i low mode läge. Feberskakningar igår men känner mig bättre nu på morgonen.
Njuter.
No comments:
Post a Comment