Friday, October 14, 2011

Uma.

Hej finaste flickan.
Min Uma.I onsdags fyllde du nio månader.
Idag visade sig äntligen hennes två framtänder genom tandköttet.Vilken tid det har tagit!
Och ont har det gjort.Fyra tänder har du nu.Ganska sen.Växer långsamt,växer bra.
Du är ett yrväder.Du gör mig lycklig.Du far omkring precis överallt.
Följer efter brorsan överallt,han blir irriterad.Men ibland komemr jag på er,Lughán med armen runt dig,kysser din fjuniga hjässa.Pratar med tonen i hans röst han bara använder när han pratar med dig.Ljus och ren,sjungandesDin tokiga,roliga,underbara,ofta avundsjuka bror.

Uma älskar Lughán.Öppet och heljärtat.Det gör ont i mig ibland.Ibland när han får för sig att ett slag i hennes ansikte går hur bra som helst.Hon fryser till i stunden,blinkar till.Blir ledsen,men ler igen så fort han rör på sig igen.Hon älskar honom verkligen.Alltid förlåten.

Hon leker med ALLT.Hon har precis börjat bli mer självständig i leken och kryper gärna omkring på egen hand,rotar i lådor och står och vaggar mot lilla lekspisen,traktorn,cykel.
Allt med hjul tycker hon mycket om,förstås.Är det något vi har mycket av här i huset så är det olika rullande ting i trä.Hon pillar och fnular,med koncentrerad blick.
Jag tycker att hon blir mer och mer lik Tom.

Hon tycker mycket om att följa med till alla lekgrupper vi går till,jag och Lughán.
Hon "springer" iväg snabbare än Lughán.Fortfort över golvet far hon.Är övermodig och ramlar ibland,på mjuka rumpan.Som en studsboll.Gör sig sällan illa men vill av chocken mysa med mamma,och bröstet,förstås..;)

Uma är en mix av galenskap och mjukhet.Hon är liten och mjuk.Rund och go.Så himla snäll.Men också "feisty" som sjutton.Tiger,apa,nyckelpiga.Baktung fjäril.
Med fjunigt blont hår som spretar åt alla håll och mulliga små lår.

Kärleken till Uma är enkel och självklar.Vår värld,vår familj är inte hel utan henne.Blott nio månade gammal och förändrade mitt liv sedan första andetaget.Envis,stark och nyfiken.

Men liten.

En liten ärta.
Pussvänliga läppar,kinder,armar,mage,lår.
Ätbar.

Så himla liten i jämförelse med hur Lughán var.

Hon är väldigt tidig med allt som har med fysisk aktivitet att göra,men sen med tänder och mat.Puréer och yogurt och bröstmjölk är fortfarande bäst.Väldigt mammig.Lughán är mammig nu,men minns honom inte som så mammig när han var liten bebis.Han sträckte sig aldrig efter mig på det sättet som Uma gör.Men största glädjetjutet får hon nog när Tom kommer hem från jobbet.Kastar sig framåt,tjuter,skrattar,piper,fnissar.Pratar.Man kan ha långa konversationer med henne nu.Hon svarar alltid.

Julen närmar sig med stormsteg.Första julen med vår Uma.Magisk var tiden som höggravid.Magisk var förlossningen,magisk var stunden hon kom.
Magisk är hon.
Everybody needs a little sparkle in life,and my sparkle is you...

Lilla snigel akta dig,och blinka lilla stjärna.Blinka lilla Umabell,Uma Isobel.

No comments:

Post a Comment