Men hallåååå!

Älskade blogg.

Älskade Du!

Tom jobbar idag.Tom jobbar hela tiden.Lughán går genom värsta perioden av super-trots!

Jag vill skriva,skriva,skriva.Men barnen och hemmet slukar all tid..Fast i spindelnätet som man säger ;-)... <3

Idag är det så himla grått ute.Regn.Andra dagen med regn efter en vecka av frost.

Lilla Uma's födelsedag var fin.Helt lagom.Tre bebisvänner och en "äldre" pojke i Lugháns ålder kom på besök..Så himla fint att alla tog sig tid att komma!Hon fick så fina presenter och jag blev så varm när alla sjöng så fint och brydde sig så mycket om henne.Min lilla nyponros som fyller 1.Jag överbakade som vanligt,vilket gjorde att kylen blev full av typ fem halvätna kakor efteråt.Jag är så sjukt sockerstinn alltså.Känner hur hela ansiktet är svullet..MEN jag får ju inte nog av att baka.Love it.Det är som terapi att stå där och blanda och sträva efter perfektion.Att få hela huset att dofta och glädjen när resultatet blir som man vill.När barn och man är glada över kakan.That's life haha!Igår gjorde jag en äppeltosca-kaka!Gudomlig var den,med en klick grädde till...!Beroendeframkallande dock,så nu sitter man här igen,dagen efter.Och darrar som ett asplöv av sockerchock.Det kan ju inte vara så bra eller?

På sätt och vis är det skönt att det "första" året är över.Mår alltid lite småpissigt runt årsdagen.Det är så himla känslomässigt.Förlossningsminnen,o.s.v..Den Egna Resan..Minnen av det som är jobbigt,minnen av saker som inte blev som de skulle,minnen av en ganska så trasig människa..Men även så väldigt hel,tvåbarnsmor...Det finn INGET som får mig att känna mig så rik och fulländad som mina barn...Jag hittade en text på en blogg igår som jag ska länka senare,den handlar om at "bara" ha ett barn"Den var så himla träffsäker alltså.PRECIS så kändes det att bara ha ett barn.Och varför det blir lättare när man har två.....Skriver mer om det sen.

Anyway!

Uma har blivit lite krasslig över natten.Igår skrek och gnällde hon största delen av morgonen,så jag trodde att det kanske var en ny tand på G....Men på natta bröt förkylningen ut på full speed och nu snusar,snorar och snifflar hon hur mycket som helst!Skruttan...Min kropp värker efter samsovningen..Lilla varma knubbsäl.Du sparkar som sjutton om natten,lilla du.

Imorgon är Tom ledig och då ska jag och Lughán göra något själva tror jag.Han behöver det nu.Det är som om avundsjukan har kommit ikapp nu,han orkar inte vara en "duktig" liten storebror längre,såklart.Han vill vara bara med mig,utan henne ibland.Jag är ju själv hela tiden med barnen så han får ju stå tillbaka så mycket.Min pojke.

De senaste tre dagarna har jag dock kännt igen honom igen,han blev nästan personlighetsförändrad ett tag.T.o.m mamma som är förskolepedagog höjde på ögonbrynet åt hans beteende!Min frustration har nått nya höjder,det är bland det värsta med at vara förälder alltså.Frustrationen inom sig när all går åt helvete hela tiden.Känslan av jag orka inte mer.Känslan av att jag vill vara själv nu,utan barn,trots att den enda man egentligen vill är att bara få vara själv med honom,läsa med honom,krama honom..Vill att han ska må bra.

Skönt att terminen är i full sving igen,så att vi har lekgrupper att gå till,saker att göra!Lek för honom med jämnåriga barn.Han mår bättre då.

"love you mammi"...Och jag älskar dig.Hela vägen upp till himlen och tillbaka igen.


Hoppas Du mår bra!?..Nu blickar vi mot ljusare tider,eller hur!?

Stor kram!