Uma växer.Lughán växer.Helt plötsligt har språket kommit.Inte bara hundratals ord,utan meningar..Sammansatta hela meningar som blir till konversationer och världens finaste samspel.Helt fantastiskt är det.Tror varje dag att jag blivit kysst och välsignad av någpon himla Gud eller något.
Att JAG får uppleva DETTA!
Han säger så himla mycket roliga saker.Meningar om ditten och datten och kärlek och saker och hur fina alla gubbar och gummor är.Hur fin Uma är,mamma,pappa.Hur fin Lughán är.
Min Lughán.
Uma är en galen apa.Rockar fett.Min tjej rockar fett och det känns så himla skönt.Hon vet vad hon vill.Hon luktar fortfarande väldigt mycket bebis.är så himla mini,men rund förstås.
Rund men mini.Som det ska vara.Tiger.She´s a tiger.
Prinsessan på ärten,totally.
Hon är heldålig med maten,alltså.Petar i sig minimalt.Det är okej.Vi låter det ta tid.Försöker uppmuntra på olika sätt,men aldrig tvinga.Rispande,kalla,gummiskedar runt mjuk bebismun är liksom inte så skönt,mamma.Jag bestämmer själv.Det är okej.
Sover,vaknar,sover,vaknar.Sover ingenting.Har fest på natten.Okej Uma.Jag veeet att vissa säger "Anna Wahlgren,Nora."..Men jag säger nej.
Jag säger inte att andras sätt att göra saker på,är dåliga.Men jag gör på mitt vis.
Det är en viktig punkt i hela den här mammasoppan.Mitt sätt är inte en universiell sanning.Mitt sätt är inte det bästa sättet,för de flesta andra.Mitt sätt är bäst för mig,för att det är så jag gör.
OCH JAG DEALAR INTE MED ANNA WAHLGREN!
Fattaru!?
Lughán har klippt sig.Jag var sjuk,med huvudet ner i toaletten och Uma på andra armen.Men Tom tog honom till frisören och han satt som ljuset.Du ÄR ljuset pojken min.Chokladklubban hjälpte förstås.Det blev kort.För kort,if you ask me,men jag vande mig snabbt.Är glad att han slipper svettas,slipper ha lugg i ögonen som kliar,slipper klämma spretiga små strån i haklappen.Jag kan kyssa hans nacke igen.Han ser så himla mycket ut som en pojke nu.Hjälp.Mitt barn.Är obekväm med "könandet".Blir skakad och berörd av att prinsen växer.Han är så egen och gullig och rolig och finurlig.Vilja stark som en oxe,och munnen stor som en flodhäst när han ryter ifrån...Måste köpa lite färggglada leggings från PoP.Lite unisex style.
Nu nör han ser så "pojkig" ut är jag rädd att folk kommer dundrandes med spindelmannen-kalsonger och skit ;'((((
I'm telling you:Vill du skapa ett monster,ge ditt barn socker och tv.
Vill du undvika att skapa ett monster,ge ditt barn frukt och läs Elsa Beskow.Hehehe.
Nu har vi ju ingen tv,men Winnie The Pooh och Pingu tittar vi ibland på Youtube.
Lughán vet hur han ska spela mig.
Han har börjat ta mitt ansikte i sina händer.Mina kinder lutandes mot hans korviga små varma fingrar.Han kommer nära,nära.Lughán har väldigt brett mellan ögonen,så effekten blir som en giraffunge i närbild.Om ni har varit på kolmården någon gång och fått en giraff precis mitt i kameran,så vet du vad jag menar..Och så viskar han sakta medan han stryker min kind "Choklaaaadkaka,mamma.Choooklaaakaka"..
Nej Lughán.
Men ibland.Ibland säger jag "Ja,min älskling"..Och så tar vi vagnen och lastar full med lillasyster och blöjjor och grejjor,sedan kör vi in till stan och köper chokladmuffins.Med allra största sannolikhet innehållandes ett litet E-nummer eller två.Och en hel jävla masse socker.
Ibland är jag en sådan mamma.
Men sedan får man handskas med mooonstret...
P.S Dagens irritation:Inte konstigt att barnen blir knäppa i pallet när "Årets Julklapp" är ett leksaksgevär.Med multiple functions och fem olika piphål.Från tre års ålder.Fräääscht.
Och sedan står mammorna 20 år senare och är så förkrossade över att lille Pilt har gått ut i krig.
Att JAG får uppleva DETTA!
Han säger så himla mycket roliga saker.Meningar om ditten och datten och kärlek och saker och hur fina alla gubbar och gummor är.Hur fin Uma är,mamma,pappa.Hur fin Lughán är.
Min Lughán.
Uma är en galen apa.Rockar fett.Min tjej rockar fett och det känns så himla skönt.Hon vet vad hon vill.Hon luktar fortfarande väldigt mycket bebis.är så himla mini,men rund förstås.
Rund men mini.Som det ska vara.Tiger.She´s a tiger.
Prinsessan på ärten,totally.
Hon är heldålig med maten,alltså.Petar i sig minimalt.Det är okej.Vi låter det ta tid.Försöker uppmuntra på olika sätt,men aldrig tvinga.Rispande,kalla,gummiskedar runt mjuk bebismun är liksom inte så skönt,mamma.Jag bestämmer själv.Det är okej.
Sover,vaknar,sover,vaknar.Sover ingenting.Har fest på natten.Okej Uma.Jag veeet att vissa säger "Anna Wahlgren,Nora."..Men jag säger nej.
Jag säger inte att andras sätt att göra saker på,är dåliga.Men jag gör på mitt vis.
Det är en viktig punkt i hela den här mammasoppan.Mitt sätt är inte en universiell sanning.Mitt sätt är inte det bästa sättet,för de flesta andra.Mitt sätt är bäst för mig,för att det är så jag gör.
OCH JAG DEALAR INTE MED ANNA WAHLGREN!
Fattaru!?
Lughán har klippt sig.Jag var sjuk,med huvudet ner i toaletten och Uma på andra armen.Men Tom tog honom till frisören och han satt som ljuset.Du ÄR ljuset pojken min.Chokladklubban hjälpte förstås.Det blev kort.För kort,if you ask me,men jag vande mig snabbt.Är glad att han slipper svettas,slipper ha lugg i ögonen som kliar,slipper klämma spretiga små strån i haklappen.Jag kan kyssa hans nacke igen.Han ser så himla mycket ut som en pojke nu.Hjälp.Mitt barn.Är obekväm med "könandet".Blir skakad och berörd av att prinsen växer.Han är så egen och gullig och rolig och finurlig.Vilja stark som en oxe,och munnen stor som en flodhäst när han ryter ifrån...Måste köpa lite färggglada leggings från PoP.Lite unisex style.
Nu nör han ser så "pojkig" ut är jag rädd att folk kommer dundrandes med spindelmannen-kalsonger och skit ;'((((
I'm telling you:Vill du skapa ett monster,ge ditt barn socker och tv.
Vill du undvika att skapa ett monster,ge ditt barn frukt och läs Elsa Beskow.Hehehe.
Nu har vi ju ingen tv,men Winnie The Pooh och Pingu tittar vi ibland på Youtube.
Lughán vet hur han ska spela mig.
Han har börjat ta mitt ansikte i sina händer.Mina kinder lutandes mot hans korviga små varma fingrar.Han kommer nära,nära.Lughán har väldigt brett mellan ögonen,så effekten blir som en giraffunge i närbild.Om ni har varit på kolmården någon gång och fått en giraff precis mitt i kameran,så vet du vad jag menar..Och så viskar han sakta medan han stryker min kind "Choklaaaadkaka,mamma.Choooklaaakaka"..
Nej Lughán.
Men ibland.Ibland säger jag "Ja,min älskling"..Och så tar vi vagnen och lastar full med lillasyster och blöjjor och grejjor,sedan kör vi in till stan och köper chokladmuffins.Med allra största sannolikhet innehållandes ett litet E-nummer eller två.Och en hel jävla masse socker.
Ibland är jag en sådan mamma.
Men sedan får man handskas med mooonstret...
P.S Dagens irritation:Inte konstigt att barnen blir knäppa i pallet när "Årets Julklapp" är ett leksaksgevär.Med multiple functions och fem olika piphål.Från tre års ålder.Fräääscht.
Och sedan står mammorna 20 år senare och är så förkrossade över att lille Pilt har gått ut i krig.
No comments:
Post a Comment